Man ska aldrig sluta förvånas…

…över hur korkade människor det finns! I lördags när jag och barnen kollade in finalen av melodifestivalen så hajade jag till när kameran svepte över publiken, kollade på mina ungar och frågade ”hade hon en stor hårtofs i armhålan?” Barnen bekräftade att det jag trodde jag såg var sant. Vi småskrattade och jag sa ”stackars tjej, nu har väldigt många svenskar sett att hon är orakad”
Men om det då räckte med det. Näe, nån smarto fixade ut en närbild (på sin fb) av denna tjej och hennes lurv- och nu har folk kommenterat (mest negativt), kritiserat, pikat, hånat och kallat henne äcklig. VA?! Är detta delar av välbärgade, intelligenta, framgångsrika Sveriges befolkning?! Okej, tycka och tänka måste man få göra men varför måste man häckla någon bara för att han/hon vill vara naturlig och är nöjd med sig själv? Måste man hålla armhålorna slätrakade för att passa in? Måste alla hata den naturliga kroppsbehåringen? Har man så tråkigt och innehållslöst liv att man måste försöka få någon att må dåligt för att själv må bra? Så onödigt- och dumt! Tyck och tänk men döm inte! *morr*
Och ja, min rubrik var dömande men jag hänger inte ut en enskild person med ansiktsbild! Och ja, jag håller efter min kroppsbehåring men vill inte bli dömd/ bedömd utifrån mitt hårs vara/ inte vara!

Idag är jag lite på hugget, mycket pga min ovälkomna vapendragare FMS som inte är snäll mot mig nu när vädret växlar och stormen viner!

Bild lånad från nätet

Att Luleå Hockey förlorade idag gör inte saken bättre! Nog kan man ha åsikter om varför det gick som det gick men i slutändan så beror det ju på att motståndarlaget- i slutspelet AIK- fick in fler puckar i mål än Luleå. Jag brukar inte skriva om hockeyn då jag är så less på människor som är ironiska och småpikar i sin skadeglädje över deras förluster och jag orkar helt enkelt inte med sånt! Visst, min stora kärlek är ett lysande exempel på en person som pikar, retas och munhuggs men det finns en stor dos humor i hans ”släng”- och hur som, det beteendet får stå för han. Jag har sagt det förr och jag säger det igen- jag håller på och jag hejar fram mitt lag, resten struntar jag i.
Nääää, nu ljög jag 😉 Jag tycker och tänker men jag säger ingenting för att jag vill undvika att väcka känslor, starta diskussioner eller såra någon. Förr kunde nog en och annan groda hoppa ur min mun men jag har tänkt om. Jag vill inte behöva diskutera eller argumentera kring mitt val av lag och det är fritt för var och en att gilla vad dom vill. En stor del till att jag har just Norrbottniska Luleå i mitt <3 är för att jag har mina rötter där. Jag är född i den staden, jag har bott där under mina första 11 levnadsår och jag har kvar halva min släkt där.

På tal om min släkt…. lilla mor och hennes sambo Lars har varit på stora blå/gula varuhuset i Happis i helgen och tack vare dom så har jag fyllt på mitt ljusförråd 😉

Efter denna dag innehållande tråkig hockey, blåsigt väder, spännande hjullastarkurs och barnöverlämning så tackar jag för ordet och kryper till kojs så jag pallar med morgondagens uppkörning på traktorn! Mindre blåst och en lyckad uppkörning vore rena smörjmedlet för glada mungipan 🙂

Ta hand om er!
KRAM

En reaktion på “Man ska aldrig sluta förvånas…

  1. lotta

    Det dummaste av allt var ju nästan att kameran zoomade in hennes armhåla. Men varför… liksom?!

    Tack för senast och lycka till i morgon.

    Kram!

    Svara

Skriv gärna en kommentar