Kategoriarkiv: Motion

Köpa, köpa, få…

…och få.
Jag har investerat i lite grejs och vet ni- för ovanlighetens skull så är det till mig! 🙂

Köp nr ett…
För några dagar sedan slog jag till och köpte mig en spikmatta. Jag har flera vänner som får lindring av div åkommor då de ligger på alla vassa piggar! Ehhh, jag har nog varit lite för feg för att tordas ligga på en sån för det ser ju inte alltför bekvämt ut!

20140624-172549-62749981.jpg

20140624-172550-62750539.jpg
Hälsobutiken i Gallerian hade inga mattor hemma men erbjöd sig att beställa hem. Less på min olidliga huvudvärk så tackade jag nej och gick för att leta vidare. Ville ha en b u m s! ClasseO hade inte heller nån men lyckligtvis så hade hälsobutiken i Småstaden. De hade endast största mattan men det var ju ingen nackdel i mina ögon. Ordinarie pris 179kr men 99kr på kampanj några dagar senare så hälsokostrådgivaren var gullig och lät mig köpa mattan för det billigare priset! *glad*

Nog är det lite obehagligt i början när jag just lagt mig ner men rätt snabbt riktigt känner jag hur blodet rusar i kroppen och jag blir behagligt varm bakom rygg och nacke! Peppar, peppar så har jag lite mindre problem med huvudvärken, vad det beror på lämnar jag osagt men mattan bidrar nog iaf 🙂

Köp nr två…
Nästa sak som jag köpt är en locktång! Ojoj… som jag har varit sugen på denna men jag har varit för snål då den kostar från 1000kr och uppåt!

20140624-173411-63251586.jpg

Jag köpte min hos Lisa men man kan även beställa från hennes hemsida Eddelie

Ni ser, den fega och snåla har sparkat sig själv i arslet och investerat 😉
Kolla på den HÄR korta snutten som demonstrerar den fantastiska locktången!

Idag testade jag den för första gången och jag kan inte påstå att resultatet blev förstklassigt men helt okej för att aldrig ha gjort det förr 🙂
Bjussar på några bilder som jag försökte ta under tiden. Innan man börjar så pluggar man i kontakten (viktigt! hehe) och sen väljer man hur kraftiga lockar man vill göra och vilken hårtyp man har. Detta val görs med temp (två olika val) och tid (tre olika val) mycket enkelt att ställa in. Sen gäller det såklart att hålla rätt sida av locktången mot huvudet 😉

20140624-184707-67627873.jpg
Väl utkammad, hyfsad tunn hårtest separeras ut ur håret

20140624-184812-67692208.jpg
Sätt in håret i ”rullen” och locktången rullar själv in håret som hänger utanför. Håll tills du hört de antal pip du ställt in tången på

20140624-193418-70458050.jpg
Låt lockarna svalna innan du ”finger-rufsar” till dom

20140624-193532-70532431.jpg
Tången lockar varannan lock åt höger och varannan åt vänster för en lite busigare look så strunta i att grubbla vilken väg du vill ha lockarna

20140624-194410-71050435.jpg
Klart! Enkelt, snabbt och smidigt!
Hur kul grej som helst! 🙂

Jag var livrädd att håret skulle tjorva fast i mekanismen då hårtesten rullas in men trots att jag misslyckades några gånger så gick det bra. Är slingan för tjock el okammad så märks det att problem är på G och ett speciellt ljud hörs. Då öppnar man bara upp ”rullen” och håret kommer ut utan problem. Det bästa för mig är just enkelheten. Den här tången kräver inte samma arbete som en vanlig där man ska rulla in håret manuellt. En värkdag känns det inte så självklart att armar och händer orkar med, men med denna kan jag fixa håret ändå.

Fått nr ett…
Vad har jag fått då? Jo detta är inga nya saker men dock oanvända. De har legat undangömda i garaget och jag har inte riktigt vetat var. Detta var en julklapp från jobbet för nåt år sedan (2012 kanske?) och då inte BästMatte ville ha nåt så valde jag två olika ”paket” vilket innebar att jag fick fyra användbara träningsredskap. Nu ska bara en matta inhandlas och den begagnade crossfit-maskinen bäras upp i allrummet, då har jag alla möjligheter i världen att träna utan att vara så väderberoende.

20140624-202750-73670625.jpg
Fina saker från Sportringen

Fått nr två…
Nu ska ni få höra nåt kul! I början av april såg jag att en tjej, Therese, annonserade på fb att hon sökte tre frivilliga ”kunder” till hennes slutprojekt på sin utbildning till… tja typ hälsocoach el liknande. Man skulle skicka ett pm till henne innehållande en beskrivning av sig själv, varför man ville vara med och sen fanns det några krav, bl.a. att man skulle inneha ett träningskort nånstans på en anläggning och att vi inte fick känna varandra sedan innan för att hålla projektet på en mer professionell nivå. Raskt skrev jag ihop ett meddelande och döm om min förvåning när jag blev uttagen som en av de tre lyckliga!! Med tanke på den enorma respons hon fick så borde jag ha köpt mig några trisslotter men å andra sidan så kände jag mig som en vinnare. Åtta sommarveckor gratis med en egen PT, hjälp med kostråd, träningsprogram och peppning! Jiiihhaaa!

Vi träffades förra veckan hemma hos mig och utifrån en tre dagars matdagbok som jag mailat åt henne så hade hon satt ihop lite kring min kost. Hon hade även satt ihop ett träningsprogram men eftersom kroppen ballat ur så blev det ingen fysisk genomgång av detta.
Imorn smäller det! Då är det premiär och hon ska köra ett test på mig och sen ska jag köra igenom mitt program. Det går som inte att vänta ut att värken ska klinga av för med det här ruttna vädret så har jag aldrig en bra dag! 🙁 Nu blir det bara att bita ihop och kämpa på!!
Har även fått ett program av min sjukgymnast för att få bukt med huvudvärken men jag ska försöka kombinera dessa så att jag kan variera mig litegrann.

Vi hörs och syns!
KRAM ❤️

Stackars min våg…

…den gråter av vanmakt och kvider plågat när jag ställer mig på den!
De fjorton överflödiga kilon som jag lyckats få bort från kroppshyddan börjar återvända- veochfasa! Jag skyller till stor del på min nya värkmedicin som ger ökad aptit och det med besked! Jag äter tamejtusan lika mycket som en karl men rör mig fortfarande lika lite vilket ju givetvis märks på både våg och kläder. När jag började om efter ledighet i måndags så var arbetsbyxan bra mycket tightare bakom röven och det är inte bra. Jag har inte tänkt byta till en större storlek så nu är det dax för en ändring.

Jag blir ju hjälpt av medicinen, den är nog första varianten som faktiskt kapar värsta värktopparna och det är mycket värt! Jag har som bekant knaprat i mig x antal varianter av medikament och ingen har varit så bra som den nuvarande. BästMatte konstaterade för ett tag sen ”du, har du tänkt på att du knappt haft en sjukdag från jobbet sen du började med den nya medicinen?” och så är det. Nog har jag ont än, ett av alla mina problem är dessa väderomslag med ordentliga variationer i bl.a. grader som fortfarande påverkar mig negativt men sista få gångerna har det varit en enorm huvudvärk som ställt till det för mig. Två gånger har jag fått åka hem från jobbet mitt i skiftet och det är samma skift, finns det ett mönster? Det är första natten efter två em-skift som jag fått så ont i skallen att jag mått spy-illa och det har dansat ett gäng prickar framför ögonen. Om det är övergång från em till natt eller om det är att jag inte lyckas ta medicinen på fast tid vet jag inte men jag vet att det är hyfsat viktigt att ta mina piller på fast, regelbunden tid och detta är inte alltid det lättaste när man jobbar 6-skift.

Nå, ang vikten så har jag iaf fixat till min mirakelvåg med batteribyte och ändrat inställningarna så att vårt nya nätverk registrerar alla värden. Jag har inte idats bry mig om att dra fram datorn och ändra nätverk så vågen har inte fungerat i mobilappen. Nu har jag åter koll på vikt, fettmängd i kroppen och BMI och det är bra men resultatet av första vägningen var rent deprimerande :/

Jag älskar kläderna från Plain Vanilla, väldigt kvinnliga och i tunna material. Ordinarie pris är inte i min prisklass så jag kan aldrig unna mig att handla annat än på rea. Det finns liksom inte i min värld att köpa ETT par tights för 1300 spänn- oavsett märke eller kvalitet!!
Några gånger per år kör PV en ordentlig rea och DÅ slår jag till. Förra gången jag handlade så var vissa plagg rent för stora eftersom jag gått ner i vikt och de flesta plaggen är lite stora i storlek. Nu var det tvärtom 🙁

Jag köpte sju plagg och ett smycke för halva reapriset och fick allt för 1600kr. För skojs skull så räknade jag ut vad ordinarie pris blev för allt och kom fram till ca 9400kr!! Den summan skulle jag aldrig kunna lägga på kläder, då skulle familjen konka. Ett snitt på 200/ plagg är däremot klart godkänt!

Sex av sju plagg gör att jag ser ut som en stoppad julkorv och det är fan inte kul, att kunna komma i kläderna blir en bra morot för att gå ner i vikt. Att jag dessutom har några utlandsresor framför mig gör att jag- för min egen skull- måste ta tag i detta, inte vill jag känna mig som en vit knölval när jag ska exponera mig i bikini!!

Jobb
Om vi fortsätter på temat hälsa och mående så måste ju även trucken nämnas. Som ni vet så har jag farit rätt illa av det faktum att tvingas in i ”monstermaskinen”. Detta har stressat mig och all form av stress ger värk och värken ger sjukdagar. Jag VILL vara på Renseriet för jag har världens bästa arbetskamrater och omväxlande arbetsuppgifter, därför så har jag- med stöd, förståelse och peppning av skiftkollegorna- kämpat som en tok. Även hemifrån har jag haft en enorm uppbackning!

Innan förra ledigheten så reflekterade jag över att det inte kändes alltför längesen som jag satt och pustade ut i manöverrummet och gladdes åt det faktum att jag lossat sju nyp från lastbilar! Jag pallade bara med halva mitt truckpass, alltså en timme och efter det tog nån av dom andra över och körde klart mitt pass.

I nuläget kör jag hela mitt pass och jag har slutat räkna hur många nyp jag lossar. Jag räknar inte ens hur många timmerbilar jag lossar och detta är ett framsteg som borde firas! 🙂
Visst känner jag fortfarande stress och nog känner jag ett visst obehag när jag vet att mitt körpass är på gång i arbetsrotationen men det är hanterbart. Förmiddagar är klart värst för då är vi ensam på trucken, em och natt på vardagar är vi två vilket gör arbetet mindre stressigt.

Igår var egentligen första singelpasset för mig, oftast har vi haft import dom dagar jag kört fm och även då är vi två truckar.
När jag klev ut i maskinen igår så hade jag en barrbil som väntade på mig och det var ju ingen större fara. Men sen började det poppa upp bilar på skärmen, när det var fem på kö så blev jag lite stirrig och när det var så många som nio bilar så trängde svetten fram i armhålorna (så många har jag aldrig haft på kö när jag kör ensam!) Att jag dessutom hade en väghyvel som skrapade framför borden (där veden ska lossas av) gjorde allt onödigt nervpirrigt. Då gäller det att djupandas, ha bra kommunikation med chaffisarna och jobba lugnt och metodiskt. Att stressa gör bara saken värre, det blir större risk för olyckor och materialskador. Nu hade jag ett gäng trevliga chaufförer som tålmodigt väntade utan suckande kommentarer, det var en skämtsam kommunikation över radion, väghyvlaren var toppentrevlig och anpassade sig efter mitt körbehov och jag var SÅ tacksam för det! En sån sak påverkar arbetet mer än man kan tro.

Snart är det dags att bege sig till kvällsskiftet. Egentligen borde jag ta mig en promenad till jobbet men det är nederbörd i form av nålvassa blötsnöflingor… och det blåser rätt bra… fast det är ju bara nollgradigt… men hur kul är det att gå hem efter kl 22 när det är mörkt och säkert kallare…

Ja ni hör ju hur peppad jag är, haha! Ett som är säkert är att jag har en träff med en medlemsrådgivare på Sensia på fredag och då ska mitt träningskort aktiveras. Hoppas jag kan få en PT som sparkar mig i röven så att mina ursäkter försvinner med den latmask som invaderat min kropp!

Ha en fin Lill-lördag!
KRAM ❤️

Mitt helgavslut…

…i söndags började skönt med en ordentlig sovmorgon, kära maken steg upp med snorpan! Sen satt jag en stund i scraphörnan och färdigställde ytterligare en kort som fina grannen Ulla beställt (sorry för urdålig fotokvalla!)

Önskemål om lila toner till en logopedpluggande blivande brud

Efter pysslet kröp vi ihop i sköna soffan och såg nyaste Bondfilmen ”Skyfall”. Bland dom absolut bästa Bondfilmerna! Jag kurade under en fantastiskt skön, mjuk, varm filt som Matte gav mig i present på våran femåriga bröllopsdag (fast med handen på hjärtat så borde nog han få en present för att han stått ut med mig i snart sju år, varav fem som gifta ;))

Tack älskade Matte! ❤

Vågen…

Min nya vän mirakelvågen har fått jobba 🙂 Jag är fortfarande inne i nyförälskelsens tid vilket renderar i dagliga kliv upp på den svala glasskivan. Under några dagars tid så hade jag den stående i köket, halvt inklämd bredvid kökssoffan. I en av mina mobilappar kom det upp en text ”Unknown measures”- vågen kände alltså inte av vem som vägt sig och jag hade inga större svårigheter att lista ut vem som provat min våg 😉

Olika värden beroende på vad som är i famnen vid tillfället och hur noga personen i fråga är med vilka kroppsdelar som får vara med och belasta vågen 😉

Den står i vårat sovrum igen så nu ska jag inte få så många fler ”konstiga” siffror 🙂

Jag har kört pulver under mer eller mindre två veckor och mina värden ser ut som följer;
Totalvikt: -4,8kg
Fett: -3,9kg
BMI: -1,7

Inte allra bästa resultaten med tanke på den svält jag upplever att jag utsätter mig för men jag tycker ändå att det är en bra start! Jag har skippat att mäta med måttband men när man kan dra av sig dom några veckor gamla jeansen utan att knäppa upp dom, då vet man att måttet runt om har minskat 🙂

Dom här apparna har jag i min mobil och utan dom vore mirakelvågen hälften så rolig! En ”peta- kråka- i- näsan”- stund efter vägning så har jag alla uppgifter i dom två våg- apparna som råkar vara två till antalet eftersom det fanns en ny och en gammal version för Withingsvågen. Båda funkar klockers men jag gillar diagrammets utseende bättre i den ena och återkopplingen till Runkeeper i den andra så därför har jag två 🙂
Att motionera blir oxå roligare (om det nu kan bli roligare?!) då resultatet går in i ena våg-appen och räknas in.

Snabb, snabbare…

Jag tror att det ena brevet hann om det andra i snigelpostrallyt! Samma dag som jag fick brev från ögonmottagningen om inkommen remiss med garanterad tid inom tre månader så landade även detta brev i lådan…

I Piteå är vi inga söliga, sävliga norrbottningar 🙂

Mina vänner…

Definitionen på ”vänner” varierar från person till person men för mig är vänner personer som jag inte måste smöra för, som accepterar även mina mindre bra egenskaper, som kommer eller ringer när inte jag orkar, som utan att bli sur förstår att jag måste ställa in saker med kort varsel ibland pga min värk, som låter mig vara den jag är och som faktiskt gillar mig för den jag är! 🙂 Om man inte ska bladdra i onödan utan sammanfatta det kort samtidigt som det ”håller ihop” med stilen i mitt ordbajseri så kan man säga; som får mig att må bra! Vilken lyckligt lottad människa jag är som har några såna underbara vänner! Jag har många andra fina vänner som kanske inte står mig allra, allra närmast men som jag ändå uppskattar!
Tack för att ni finns, vissa mer än andra! ❤

Herregud, nu råkade jag få till ett långt inlägg igen men så blir det när det går länge mellan gångerna 🙂

Har såklart lite dagissnack, kompissnack och skitsnack på lager men det tar vi nästa gång va?! 😉

Sköt om er sålänge!
KRAM

Glassjävlabil…

…som sabbar för oss! 🙁
Visst är den bra att ha ibland men när den kommer med sina dyra glassförpackningar och lockar med sin ”Vi lurar små barn, vi lurar små barn, på deras veckopeng”- trudelutt så väcks nästan dom döda till liv. Den är högljudd och enerverande- och givetvis kommer den vid lunchtid… när snorpan sover ute… eller sov för naturlisch så vaknade hon efter ca 30 minuters sömn! *morr*

Vi tog en promenad då hon skulle somna eftersom tempen var ljuvlig, bara -7 grader jämfört med gårdagens -27! För henne är det bra för då kan hon äntligen sova ute i vagnen men för mig är det skit! Min kropp far illa av så tvära kast i temperatur och väderlekar, jag fullkomligt värker sönder!
Men en liiiiten prommis för att söva smulan fick jag allt ta 🙂

ZzzZzz- på väg hem

Besöket på BVC gick bra, läkaren ville remittera oss till barnmottagningen för en mer grundlig allergiundersökning så det blev ”bara” koll av längd och vikt. Herregud, liten är så stor nu så att hon får stå på en vanlig våg och mot väggen vid längdmätaren (eller vad man ska kalla den)! Min bebba är ingen bebba nå mer 🙁 Nå, inget att gnälla över, hon är ju fullt normal 😉 Längd 87 cm och vikt 11,6 kg. Lite för tunn för sin längd men det har hon ju varit hela tiden.

Vacker ❤

Efter den korta lunchvilan och käk så tog vi en promenad upp till dagis, med Runkeepers hjälp så vet jag nu att det är ca 1,25 km dit och det tar ca 13 min för en tjockis som jag att avverka den sträckan 😉 Det roliga är att all aktivitet i RK registreras i min Withings-app (den för Withing- vågen, om man nu inte ska kalla den mirakelvågen ;)) så nu har jag full koll på alla mina värden!

Föräldrakooperativet Kottens framsida

Mellis, lek, lek och lek… för snorpan. För mig kaffe, kaffe och rädsla för magkatarr! 😉 Jag håller mig undan så att hon ska leka fritt och sen när hon kommer på sig så finns jag där- med min kaffekopp i handen 🙂

För att få hem henne utan brottningsmatch så mutade jag henne med bad och då var det nästan som att hon klädde på sig själv! Haha, jästarns vad effektivt det var. Vi hann knappt in genom ytterdörren förrän hon stod vid badkaret och klädde av sig rubbet- inklusive blöjan 🙂

Jag har ju kört Modifast och daglig vägning men det återkommer jag med för jag måste försöka sova. Jag ska ut och jobba extra, tolv timmars arbete och uppstigning 4.35!!

Sov gott allihopa ❤

Vilodagen…

…blev inte vilodag för alla. BästMattes kompetens behövdes på jobbet idag så han åkte iväg för några timmars stopparbete. Han är duktig min man ❤ Lite tråkigt är det att han jobbar eftersom vi skulle mysa, socialisera i vår bekantskapskrets och ta dagen som den kommer… men men… lite plåster på såren är att han tjänar oförskämt bra när det är utkallning på helg, så reskassan till USA förbättras 🙂

I fredags när han slutade kl 18 och egentligen gick på långledigt så hade jag förberett lite mys till hans hemkomst

Sorry för att jag bjuder på samma bild två ggr 🙂

Även en äkta make blir glad när han får en blomkvast! Just den här är från Tistel i Norrfjärden

Besöket hos sjukgymnasten i torsdags gick bra men det höll på att sluta med en öronvridning för maken. 13.00 skulle han sluta för att hinna duscha, byta om och komma hem innan jag skulle iväg. Pannsvettig av stress och med nio minuter till godo ringde jag han 13.36 när han inte dykt upp och med andan i halsen svarar han ”jag kommer om fem minuter!” Jo tjena! Jag hörde att han fortfarande var kvar på jobbparkeringen så jag morrade fram att han fick komma och hämta snorpan på Stepin, sen slängde jag på henne kläderna, in i bilen och iväg med en rivstart. Precis när jag knäppt loss henne från barnstolen och kånkat på henne nästan till entrén, DÅ kom en svart bil i full karriär! Humpade över henne till skamlig, illaluktande arbetsklädd make och linkade in till receptionen där jag fick veta att sjukgymnasten hade hunnit efterlysa mig. Pinsamt! *muttrar* Att det varit gasläcka på jobbet och att han haft svårt att slita sig, den förklaringen mjukade inte upp mig så jättemycket just där och då 😉 Nåja slutet gott, allting gott.

Sjukgymnasten E är fantastiskt duktig och det känns skönt att hon har 25 års erfarenhet.
Hon klämde, drog och nöp mig samtidigt som jag fick balansera på en fot, göra tåhävningar och en massa andra övningar. Jag blev lite paff när jag gjorde tåhävningar. Med båda fötterna samtidigt gick det bra men när jag gjorde med vänster fot så kom jag inte upp även om jag testade två ggr! Kändes helskumt men det visar hur mkt högerfoten avlastar och ”hjälper” vänster fast effekten egentligen blir tvärtom, styrkan i vänster blir inte bättre på det sättet.
Hon tyckte att min onda fotled kändes mer ”svampig” är den friska, svullnaden är fortfarande märkbar och jag har väldigt dålig styrka i den. Kort sagt så var hennes dom att foten är långt ifrån färdigrehabiliterad och att jag får räkna med minst två-tre månaders återhämtningstid! Ledbandet har fått sig en smäll, brosket på undersidan av fotknölen kan komma att ställa till med problem, svullnaden vid den läkta frakturen måste tas ner med is- allt detta tillsammans med min fibro var inget bra läge…. men allt kan bli bättre! 🙂 Foten var i så dåligt skick att hon inte ens ville ge mig endel övningsuppgifter så om två-tre veckor ska jag dit igen för att komplettera mitt nuvarande schema som hon gav mig.
Så nu är det inte bara konditionen och övervikten som gör att jag måste ta mig i kragen och masa mig till Stepin- eller Sensia som dom heter nu- även foten måste tas tag i. Vi har ett jättefint gym på jobbet oxå med flashiga maskiner men jag tror att jag satsar på Sensia då jag lika har ett årskort där (som vi får via jobbet) och det är fem minuters promenad hemifrån. Det sista borde jag inte ha erkänt va?! 😉 Skamligt så lat jag är!

Mina investeringar

Ett stort och ett litet fotledsskydd införskaffades samt ett tränings- gummiband. Skydden ska jag ha vissa stunder på dagen och vid vissa utföranden, tex vid promenad, men jag får inte ha dom för länge för då tränar jag inte upp styrkan.

Jag vill jobba heltid av många anledningar men tyvärr så fixar jag inte riktigt att utföra alla arbetsmoment som ingår på ett skift. Hittills har mina braiga kollegor fått rycka in och jag har gjort det jag har mäktat med. Tyvärr kommer detta att fortsätta ett tag till för på vårat rehabmöte som vi hade på FHV så kom det fram att det inte finns någon att sätta in i stället för mig- ingen som kör truck eller traktor. Jag försöker köra en liten stund varje skift men vissa skift räcker 30 minuters körning och jag är helt söndervärkt! Detta gör att jag inte kör mer det skiftet och då måste dom andra köra desto mer.
Även spring i trappor är något jag måste vara försiktig med och öka på allt eftersom styrkan återvänder.
Jag hoppas att mina kollegor tycker att min närvaro är så stämningshöjande och att det lilla strå jag drar till stacken kompenserar upp för allt dom får jobba extra! 😉

Det har varit lite för mycket av det dåliga på sista tiden så nu försöker jag fokusera på allt det goda jag har i min närhet- och det är rätt mycket om jag bara väljer att se det! 🙂

Det är en konst att glädjas åt det man har och inte sörja det man saknar- alla fixar inte det. Att stanna en stund i nuet och uppskatta det som får en att må bra- det är inte alla som tar sig tid att göra det. Att inte ta allt personligt och bry sig mindre om att vara alla andra till lags- det sägs att det kommer med åldern (så jag ser fram emot att åldras :))

Jag har en nära släkting som varit väldigt illa däran och som fortfarande är inlagd på las även om läget är mer stabilt. Det är såna gånger man tänker till en extra gång och uppskattar allt det vardagliga som man lätt tar för givet. Mina tankar finns hos hela den drabbade familjen och jag önskar av hela mitt hjärta att den fysiskt drabbade personen blir helt återställd! Då familjen själv har legat lågt på offentliga sidor så vill jag inte basunera ut vem det är men personen har funnits med under hela mitt liv och än är det många år kvar! ❤

Jag önskar er alla en skön söndag med några bilder

Spår i snön på farstukvisten

Nybadad fot på nybadad tjej

”Nån” har snott min mobil 😉

Sköt om er!!
KRAM