Kategoriarkiv: Lyckönskning

Känslosamt…

…är bara förnamnet på lördag 3/8-2013. Dagen då lilla mamma och fina Lars blev man och hustru! ❤

20130804-233542.jpg
Herr och fru Söderström

För oss började dagen redan kl 12 då mamma hade tid hos bästa frissan, tillika underbara vännen Lisa, för att få en uppsättning i håret (present från oss barn, en klippning åt Lasse och en uppsättning åt mamma) Samtidigt som mor parkerade rumpan i frisörstolen så hämtade brorsan Ante upp mig och syrran Ullis i våra hem. Yngsta syster Jessi satt redan som sällskap hos intet anande blivande bruden 😉 En kvart senare smög vi övriga barn in i salongen med en flaska skumpa, kex, ostar och vindruvor. Mamma blev ordentligt överraskad och skrattgrät av glädje! Hon blev om möjligt ännu vackrare då Lisa var klar med hennes hår och glada i hågen åkte vi vidare på varsitt håll för att stassa om. I mitt fall var det inte bara mig själv jag hade att tänka på, makens kläder skulle strykas (ja, jag är en snäll fru ibland ;)) och fem barn skulle få på sig finkläder, fixa frisyrer, attiraljer skulle packas och bilen tankas.

Kl 16 skulle vigseln börja i Håkansö Byagård och vi var ett sällskap på drygt 40 pers som stod i strålande vackert väder och väntade in brudparet som kom glidande i en snygg gammal bil

20130805-005102.jpg
Vigselakten var snabbt avklarad då den var av det borgerliga slaget och vi gick in och satte oss på våra platser i den festpyntade lokalen.

20130805-005251.jpg
Jag går inte in i detalj hur kvällen avlöpte men den innehöll allt som en lyckad fest ska bestå av. Känslomässiga tal, galna lekar, allsång, underhållning med skitbra live-musik (Lets dance), brudparskyssar, god mat och dryck, smarriga tårtor, trevliga människor, presenter, busiga barn och proffsiga värdar som styrde upp allt med bravur!

Snorpan var fortfarande febrig och hängig men orkade hålla ut till efter tårtan. Då kom farmor och farfar åkandes från byn och plockade hem våra barn så att dom fick bäddas ner i sina egna sängar och även mina söta systersöner blev hämtade av sin farmor. Efter det öppnade självkostnadsbaren som vi barn med respektive skötte om och festen togs till en ny nivå 😉

Jag hade scrappat ihop ett less-is-more-kort och skrivit ett rim som överraskade ännu mer än uppdykandet under frissabesöket;

20130805-001821.jpg
Framsida…

20130805-001854.jpg
…och insida. Här tappade dom hakan när dom insåg att vi hade bokat ett rum åt dom på Stadshotellet!

Här kommer ett gäng bilder från den fantastiska dagen men dom består mest av oss själva 😉

20130805-002124.jpg
Underbar brudbukett som min fina vän Pernilla gjort!

20130805-002232.jpg
I väntan på brudparet

20130805-003857.jpg
Alltid ska nån spunka ur när vi syskon kommer ihop oss!

20130805-004023.jpg
Nöjd fru, plågad man- i vanlig ordning!

20130805-004103.jpg
Nädå, löv is in di äir ❤

20130805-004207.jpg
Äkta glädje!

20130805-004242.jpg
Busiga barn leker ”funny bunny” med marshmallows

20130805-004425.jpg
Bara stora sonen Simon saknas på kusinbilden ❤

20130805-005450.jpg
Sally dricker ”skumpa”

20130805-005528.jpg
Barnen hittade trevligt sällskap bredvid festlokalen

20130805-005619.jpg
Så kan man oxå sitta när man äter sin specialbeställda mjölkfria bakelse 😉

20130805-004514.jpg
Trött och febrig i väntan på hemfärd, ombytt efter en hel flaska såpbubblor på finklänningen

20130805-010038.jpg
Stämningsfullt resultat efter en sång där alla tände varsitt ljus som skickades vidare till brudparet som fäste dessa i hjärtat

20130805-011633.jpg
Proffsiga ”syskonen bus” sköter baren!

Klockan tickade fort som den alltid gör när man har roligt och även om vi visste att sjuklingen där hemma var i dom bästa händerna så var våra föräldrahjärtan fyllda av hemlängtan. Trots en fartfylld, skrattekande, dansant, musikalisk och helt underbar fest så kramades och tackade vi för oss och rattade bilen hemåt i natten. Precis som sagans Askungen så hann vi hem innan klockan passerade midnatt och när vi vinkat av snälla farmor och farfar och kröp ner i våra sängar så var det med ett stort, gäspande leende på läpparna 🙂

Jag avslutar med ett gulligt klipp på skönsjungande Sally som tålmodigt väntar på maten och underhåller oss med ”I ett hus vid skogens slut”
KRAM ❤

Gubbjävlar finns…

…och jag träffade en sån i måndags. Jag, Mattias och Sally åkte till Luleå för att shoppa lite bebisgrejs och det var där vi ”sprang på”- eller rättare sagt blev påsprungna av idioten. Vi var i ett av stans köpcenter och stod och pratade med mina söta kusinbarn innan vi skulle bege oss hemåt. Jag höll Sally i famnen då hon precis protesterat högljutt mot att ligga i barnvagnen 😉 Vi stod vid rulltrappan och jag stod i en liten glugg mellan en pelare och väggen så i mitt tycke var jag inte i vägen men det tyckte uppenbarligen idioten som inte orkade gå runt pelaren som vanligt folk skulle ha gjort. Han skulle nödvändigtvis gena precis där jag stod och i stället för att be mig flytta på mig så gick han helt sonika in i ryggen på mig så jag flög fram. Sen muttrade han att jag stod i vägen och jag blev så paff att jag inte visste vad jag skulle säga mer än att påpeka ”så trevlig man kan vara då” . Han ställde sig i rulltrappan och hela vägen upp stirrade han på mig. Jag vände mig mot han och pekade på min treveckorsbebis som låg i mina armar och sa ”är du helt dum, jag har en liten bebis i famnen” och vet ni vad idioten gör?! Lyfter upp armarna åt sidorna, rycker på axlarna och menar ”Och? Du var ju i vägen” Då kan jag säga att tigermamman tappade det vuxna, mogna, rationella tänket och beteendet och ropade ”Gubbjävel!!” åt han…. inget jag är stolt över men jag var så arg och rädd att tårarna hotade att svämma över och även om folk runt omkring sneglade sensationslystet så fick jag bjuda på den kindrodnadsframkallande uppvisningen. TÄNK om jag hade tappat ner Sally i stengolvet?! Gubbjävel- jag blir så arg bara jag tänker tillbaka på det! Matte och kusinbarnen hann inte uppfatta situationen från början men när dom väl förstått hade idioten med fru hunnit upp på nästa våningsplan – och tur var väl det för en tigerpappa är nog inte heller rolig att ha att göra med i en sån situation *ler*

Jag tycker det är skrämmande att en vuxen person i ca 65-årsålder inte kan ha så mycket folkvett i kroppen att man först och främst öppnar käften och ber sina medmänniskor flytta på sig (jag hade t.o.m köpt ett otrevligt sätt att uttrycka sig på hellre än fysisk kontakt i form av knuff) Sen har man inget bland folk att göra om man inte har tid eller tålamod att uppföra sig någorlunda hyggligt. Hade gubben i fråga haft ett nedsatt intellekt så hade jag på något sätt haft mer överseende och till viss del förstående men har man alla celler där dom ska vara så ska man fan bete sig! För att inte hela mitt proppskåp skulle gå så intalade jag mig att han hade stora problem- men det tog länge innan jag slutade älta och spöa gubben i mina tankar *ler skyldigt*

Min slutsats– han hade inte fått något på länge så han var sexuellt frustrerad och ilsk som bara en gubbjävel kan vara! 😉

Nog orerat om det!!

Det här kortet är tillverkat och överlämnat till en tjej som flyttat till eget boende och börjat studera. För att få med både och, gjorde jag studietema på framsidan och flyttema på insidan. Bjussar även på en detaljbild med lite 3D-lack 🙂

Har stora problem med blogspot just nu (syns mest på styckesindelning, bilder och annan text är redan raderade) och har suckat och svurit mig less så jag avslutar mitt inlägg nu. Jag får återkomma sen när sidan inte gör som den själv vill och när jag har en mindre vaken och sällskapssugen bebis vid min sida 🙂

Ursäkta mitt ovårdade språk som återkommer genom hela det här inlägget. Jag kan nog inte bara skylla på min irritation över den knuffande idioten utan det beror till stor del på att jag är i ett ”svär-stim” även muntligt… men det går över *ler* (vet av tidigare erfarenhet)

Ha det gott i vårsolen och sköt om er!

Bzzzz… bzzzzzz….

.. lät min mobil 08.15 i morse. Yrvaken svarade jag på det okända numret som visades på displayen- och så var det lilla Lisa som halvers klämkäckt kraxade fram ”Kan du skjutsa upp mig på akuten?!” Ehh… va?! Tala om ett chockuppvaknande *s* Då Mattias jobbar natt brukar jag ligga vaken halva natten och med kudden upp-puffad bakom skallen och täcket uppdraget till hakan ligger jag och läser vad som för tillfället lockar- igår var det en skvallertidning. Följden blir att jag sover till minst 10-11 (då vi inte har barn hemma såklart) och detta stod på min dagsplanering men det blev snabbt omprioritering. Hämtade upp min vän som såg allt annat än fräsch ut- gissar att fyllan hängde kvar sedan gårdagen (sorry smul *flinar* ) och gasade mot LAS. Jösses hur handen såg ut, tummen såg ut att vara slarvigt monterad på en blålila vattenballong- mjukdelarna runt hela tummen var uppsvällda och blodfyllda. Hugaligen!!

Allt gick bra, röntgenplåtar togs, handen blev omlindad, bakishuvet fick en tablett och bakismagen ett ”dagen-efter-mål” på Frasses- sen gissar jag att Lisa slocknade och sov bort resterna av gårdagen 😉 Som frissa kan hon inte jobba så hon är hemma minst en vecka och vilar den stackars blåfärgade handen.
Efter dessa timmar på lasarettet hann jag förbi min svägerska Magda som skulle låna några stämplar, hann nypa lite på vårt fadderbarn (som är SÅ oförskämt söt!) och sen köpte jag hem mat till min nyvakna man. Sen har jag faktiskt inte hunnit göra så mkt mer idag! Klockan susar fram, två av barnen har hunnit komma hem fast ett av dom är på träning nu. Sedan kommer resterande två så då är familjen fulltalig 🙂
Nu börjar fotbollssäsongen komma igång, i dagsläget har vi sex träningspass inplanerade per vecka och då tillkommer matcher och cuper! Det känns lite hårt- vi jobbar skift på jobbet båda två men nu blir det skiftgång även hemma för att få ihop allt. Och då ska ni veta att det bara är TRE av våra fem barn som idrottar! 98:an kör sjumanna med seriespel och 00:orna spelar fortfarande femmanna och slipper serie, däremot har dom sammandrag några gånger per säsong och det räcker gott!!
Jag kan ju inte skriva ett inlägg utan att sätta in en bild på något jag gjort så här kommer ett riktigt hastverk som jag fick alltför kort tid på mig att knopa ihop. Min gamla handledare på jobbet går i pension och nåt ville jag ju ge han- så här blev det…. (bara ÄLSKAR knotiga gubben och gumman från Stämpelgården)

Pappret är Maja Design ”Mina vänner Carina”, bokstäverna (vars namn jag har glömt) har jag satt 3D-lack på.
Är rätt usel på att komma ihåg att memorera vad allt heter, skapar på måfå, men jag försöker iaf 🙂
Så, nu har jag delgett er min dag i stora och små drag. Dax att göra nån nytta innan energin är helt slut. Och alla ni där ute- glöm inte att det är dax att deklarera (vi har gjort bort våra deklarationer idag *jippi*)
Sköt om er!!