Kategoriarkiv: Fibro

Nu ni…

…nu är det hårda bud för fru Engberg! -14 kilo har minskat till -9, jag har alltså ätit tillbaka 5 kilo på min redan stora hydda och jag har fått väldigt fula ovanor! Typ trycka i mig ostkrokar sittandes i tv-soffan, cola var och varannan dag, kvällsmackor med mycket smör, matportioner i klass med en manlig tradarchaffis osv osv. Ovanor som är SÅ svåra att bryta men inte omöjliga. Min aptitökande värkmedicin är inget att göra något åt, den måste hänga kvar.

För att få en liten kick och en märkbar skillnad på vikten så har jag påbörjat en liten kur 😉

20140211-115450.jpg
Namnam… nja men okej

Jag behöver en sporre för att komma igång och då får Herbalife hjälpa mig på traven. Om detta är bra eller inte kan diskuteras i det oändliga men jag är inte intresserad av nån diskussion. Jag tänker inte försvara mitt val, det är MITT val och det har ingen nåt att göra med. Detta är ingen långsiktig lösning och ingen livsstil utan en lösning i nuet. Jag har provat pulverdiet förut och gått ner med bra resultat, tyvärr har jag inte lagt om livsstil efteråt, dvs ätit nyttigt och motionerat, och då säger det sig självt att det mesta jag tappat kommit tillbaka så småningom. Jag känner till både för- och nackdelarna med pulverdieter och har valt att fokusera mer på fördelarna.

Nu har jag dessutom tagit steget och aktiverat mitt träningskort på Sensia. Jag har mätt byst-, midje-, stuss- och lårmått med måttband, ställt mig på den kvidande mirakelvågen och bestämt mig- nu får vi se om jag lyckas driva ut latmasken ur blodsystemet.

20140211-121026.jpg
Jag i egen hög person!

20140211-121530.jpg
Ett av mina hjälpmedel

Procent
Jag kommer med andra ord inte att vara behjälplig med nån barskåpstömning närmaste tiden, vilket egentligen skulle behövas här! Nu när bästmaken fyllde 40 så fylldes det redan välfyllda skåpet på med x antal flaskor och vi är lite dåliga på att sippa i oss alkoholhaltiga drycker. Nån flaska vin delar vi nån gång och nån bärra myser vi med framför en bra film eller vid en god middag men gammaldags partyn har det varit tunt med.
Tur att sprit inte blir dålig iaf, bara gräddlikörerna ligger i farozonen men shit happens! 🙂

20140211-125016.jpg
Jodå, skåplås ska man ha när huset är fullt av nyfikna barn i alla åldrar!

Förbannelse
Jo jag har förbannat vädergudarna som leker så med väder och vind. Det snöar, töar, blåser, solstrålar- allt i en enda salig röra, kan de inte bestämma sig och vara konsekvent åtminstone några dagar i rad?! Jag värker sönder trots mina pills! Det strålar i armar och ben, huvudet har en inneboende hammare/såg, det sticker i fingrarna och jag är så trött, så trött 🙁

Jag har tre ynka skift kvar innan vi blir ”långlediga” och jag vill så gärna hålla ut men just nu är det tveksamt. Jag har insett att min vilja och envishet kommer att ställa till problem i framtiden om jag fortsätter tjura på såhär. Visst- det är jättebra att inte känna efter för mycket eller ge upp och lägga sig i soffan men samtidigt behöver man ju inte vara extrem åt motsatt sida som moi. Jag vet att jag riskerar att förvärra läget om jag inte lyssnar på kroppen när den faktiskt säger ifrån. Blir jag inte bättre under de närmaste timmarna så får jag bita i suräpplet och ta till sjuka kassan imorn.

Jaja, den som lever får se. Nu ska jag fortsätta se sprinten på OS (åh vad jag älskar när det är OS, VM, EM- ja alla former att idrottsliga arrangemang där Sverige är representerat)
KRAM ❤️

Oh-la-la…

…vad jag är glad! Jag har haft hårförlängning för några år sen, rätt många år sen faktiskt, och för nån vecka sen började det suga i extensions-tarmen (öhh, om man nu kan ha en sån!)

Jag ville iaf göra en radikal förändring, en liten vitaminboost för mitt yttre. Sagt och gjort, världens bästa Lisa beställde hår och vi bokade in en tid för fix och trix.

Såhär såg utgångsläget ut;

20131129-191432.jpg
Jag är redo!

Först färgade hon bort utväxten och gjorde lite ljusare slingor.
Sen var det dags för isättning av extensions, ”endast” 100 stycken 😉

20131129-191706.jpg
Jag har aldrig påstått att man ser bra UT- i dubbel bemärkelse- under en hårfix

Såhär ser det förlängda håret ut direkt efter det kommit på plats, alltså utan fix-klippning;

20131129-191925.jpg

Fyra effektiva timmar från start så ser slutresultatet ut såhär efter fix;

20131129-192028.jpg

20131129-192058.jpg
Montazami, släng dig i väggen!

Åh så roligt det är med extra långt hår! Fast jag ska erkänna att det är lite ovant än, när jag tar av mig tröjan så kittlar det bra mycket längre ner på ryggen än jag är van vid och sen är det då detta med toan… När håret är rakt och plattat så är det i sitt längsta läge och det är kantboll att pinka el inte pinka på håret! Det gäller att lyfta undan det innan det hinner spela i klosetten!

Samma kväll som jag fått håret fixat så var det julbord för både mitt och BästMattes skift. God mat men kanske inget revolutionerande, samma upplägg som förra året inkl dessertbordet. Men nog ska ni tro att jag kände mig som en göd-ko när vi åkte hemåt. Under resan hem ringde det på min mobil, ville jag jobba idag? En tolvtimmarsfm på ett annat skift? Åh jag var övergödd och svintrött men ändå glad. J A G blev utringd! 🙂
Natyrrlich så tackade jag ja och 4.30 ringde den eländiga väckarklockan. Givetvis drog jag ”vinstlotten” och fick två truckpass, både första och sista eftersom han jag ersatte gick på den raden. (gissa vem som får samma tur på söndag när vi börjar om med en tolva natt?! Jodå….)

Vi har stått hela skiftet pga diverse rep och fix men det var väldigt trevligt att gå ut på ett annat skift, alla sex skift har olika rutiner, arbetssätt och samtalsämnen. Att jag dessutom tjänade hyfsat bra gjorde ju inte heller ont, hehe. Däremot har jag jävligt ont i kroppen så det blir att knapra piller. Blåst, väderomslag och en stressig tillvaro gör att fibron bryter ner mig. Tur jag är envis och går på vilja, annars hade jag varit nerbäddad under ett varmt täcke men då missar jag ju att leva det enda liv jag fått till skänks!

Sen då?
Helgen bjuder på flera innebandymatcher för våra 13-åringar, fiolspelning för 11-åringen, ölprovning för familjens pappa, öppet-hus-tur till Boden för 15-åringen och julfest med julbord och scrap-pyssel för mig. Dessutom ska jag hinna julpynta, hålla i det traditionella pepparkaksbaket med alla barn och start av ny arbetsperiod.

Två veckor framåt jobbar vi om varann, varav våran första vecka innebär drygt 50 timmar vardera så nu jäklar spinner hjulet i rallyfart! Inte vad vi behöver just nu när vi båda är rätt körda i botten men det är bara att bita ihop och gilla läget. En bra ide vore nog att sätta oss ner och planera in lite tid på tu man hand. Vi har ju presentkort på en hotellnatt och ett gäng biocheckar inkl barnvakt. Det behöver inte vara så avancerat- bara nån liten stund då vi ser varandra och hör varandra!

Mitt i all stress och rusch så är vi ändå rätt duktiga på att påminna varandra om vår kärlek till varandra med små gester, kindsmekningar och gulliga sms. Man får inte glömma bort varandra, det kostar inget och det tar ingen tid att göra dessa små ”uppoffringar”

Rumsfix
Vi har snart rustat upp och inrett ett rum i huset och det är bonusdottern som är först ut. Hon flyttar ut i stora sonens rum bakom garaget, bredvid stora dotterns rum. Tre väggar är ommålade och mina svärföräldrar har tapetserat en fondvägg med tapet som hon själv valt. Det blev skitsnyggt, bild kommer sen. Tyvärr var jag så klantig att jag glömde fota rummet innan vi började vårt roomservice- projekt! När hennes gamla rum är helt tömt så ska bonussonen flytta upp dit, vägg i vägg med sonen. I slutändan blir allt bra men just nu i juletid så är lusten väldigt måttlig för att rusta, möblera och flytta om ungar hit och dit.

Cash
Om ni har en krona över så kan ni fundera på att göra en god insats. Skippa lördags-snackset en helg i månaden… eller panta flaskor som dräller i garaget… eller offra bort nåt annat mindre nödvändigt i livet. Kan eller vill man inte avvara nåt korvöre så ska man inte göra det, det är upp till var och en- och framför allt så ska man inte dras med dåligt samvete pga detta!!

Det finns en hel uppsjö med insamlingar till behövande människor, djur och trasig natur och man väljer ju var man vill bidra med en slant. Vissa skänker till barn i den egna kommunen, andra stöttar tyfonens offer medan vissa vill ge sitt stöd till olika sjukdomsforskningar.

Jag tycker att vi gör vår insats med råge, vi är månadsgivare på Love Life, har en postkodlott (som går till många hjälporganisationer), vi har köpt en ”Boken-om-mig” till ett av barnhemsbarnen i Ghana och via SOS Barnbyar betalar vi månadsvis till vårt fadderbarn Gabriel. Summa summarum så betalar vi nästan 500kr/månad till dom som har sämre förutsättningar än vi. Det känns fantastiskt bra i hjärtat!! ❤️

Nähä, nu måste jag natta lillskrot innan jag själv smäller av före henne i soffan. Imorn blir det att packa scrapsakerna- SÅ kul med sju timmar tillsammans med andra pysseltokar!

Ha en fin fredag och för Guds skull- halka inte omkring ute och bryt några ben- och njut av helgen!
KRAM ❤️

Idag är fel dag…

…för motgångar- även av små slag.
Dagen började dock bra, världens bästa man hade satt timer på perken igår kväll så när jag klev upp så hade jag färdigt kaffe! Det känns extra bra när jag har så ont att jag inte klarar av att få upp perken för att ladda den med nytt kaffe! Tack älskling ❤

20131030-092628.jpg
En glädjande syn!

Snorpan skulle på dagis idag, en fem-timmarsdag för lite stimulans och för att jag skulle sova inför nattjobb. Som det känns nu så blir det inget jobb för mig, jag var hemma igår oxå för att kroppen sa ifrån och läget är inte bättre idag!

Efter första koppen kaffe började dagen rulla i nedförsbacke. När jag skulle ta fram juicen ur kylen så upptäckte jag att det liggande paketet hade läckt så det var juice på en hel hylla. Torka, torka, sucka och torka. Sen orkade jag inte hålla i den tunga förpackningen så när jag skulle lyfta ut juicen på bordet så åkte den i golvet med en smäll. Mera torka…
Efter frukost så skulle jag klä på gullrumpan ytterkläder och hon var så taggad att få leka med sina dagiskompisar. Men vars var hennes rygga?! I den brukar fleecekläderna ligga och det kändes som att dom behövs en dag som denna med enbart några plusgrader. Spårlöst borta, antagligen i den andra bilen som Matte hade på jobbet. Well… Vi gjorde en ponnysvans på lillhuvudet, tog på jacka, skor och mössa och gick ut till bilen. När jag skulle spänna fast min skatt så gick det inte, det var nåt fel på bältet i stolen. Trixade och försökte lösa problemet men är man tekniskt död och dessutom kraftlös i händerna så går det inge vidare. SKIT! Lyfte ut henne ur bilen och kände gråten trycka på i tårkanalerna.
”Mamma, vill på dadis å leka me mina barn!” sa gullrumpan och då bröt jag ihop, mest av dåligt samvete!

20131030-094354.jpg

Gråtandes båda två gick vi in igen, klädde av oss och ringde dagis och meddelade att vi skulle vara hemma idag. En medlidsam fröken sa ”men stackare!” och frågade om jag orkade ha henne hemma och då höll tårarna på att komma igen men jag bet ihop. Att man ska vara så känslig att tårarna vill spruta i ”Lille- skutt- fontän” så fort nån är irriterad, arg, sårad, förstående, medlidsam, glad…. Ja i alla sorters sinnesstämning och humör! Tänk så bra om jag kunde plugga igen dom där eländes tårkanalerna vid behov! (Jag sa till barnen för ett tag sen; ”bli inte förskräckta om tårarna rinner på mig idag, det är bara en sån dag. Dom bara log och sa ”det är lugnt, vi vet” Det känns så hemskt att barnen fått vänja sig vid detta men… är man en känslogurka så är man!)

När dom större höstlovslediga barnen vaknat till liv och fått i sig frukost så var dom så oerhört gulliga och hjälpsamma. Hux flux hade snorpan fått hjälp med att städa sitt rum, kökssoporna blev utburna i tunnorna, tvätten ihopvikt och en ny upphängd och sen tog dom fram vagnen och gick upp med lillasyster efter påringning till dagis. Mitt i allt elände så har jag det så otroligt förspänt! Snälla, omtänksamma, förstående, hjälpsamma barn och man- det är inte alla som är berikade med så underbara människor omkring sig och jag känner en stor tacksamhet och ödmjukhet!! ❤

Igår hade vi turen att bli bjudna på mat, mamma och Lasse tog med sig min yngsta systerson och kom förbi med två stora familjepizzor, tusen tack för det! ❤ När man har en sjukdag från jobbet och är i dåligt skick så är man extra tacksam för en sån fin gest! Idag är familjen bjuden till mina svärföräldrar på middag och jag måste nog tyvärr stå över den men jag tror nog att dom är så snälla att jag får hem en matlåda när övriga familjen kommer hem. Även idag slipper vi laga middag, tusen tack för det ❤ Ja, vi har det bra och vi uppskattar det mer än ord kan beskriva!! 🙂

Äsch vilket dekigt och sunkigt inlägg detta blev men man kan inte alltid vara på topp. I vissa sammanhang är vi dock det. Enligt lokala blaskan så tjänar vi multum med kosing.

20131030-110338.jpg
497000?!

Den summan har jag aldrig varit uppe i, kan ju visserligen bero på att jag har sjuk- och föräldrapenning med jämna mellanrum men uppenbarligen har vi många som jobbar mycket extra eftersom snittet hamnar så högt. Dessutom fick jag veta att högsta hönsen inte är inräknade men det tror jag att dom är, och att dom bidrar till att dra upp snittet på årslönen. I många år har vi fått höra skrockande skratt från våra kollegor när dom konstaterar att vi tjänar så bra, vi som lätt har ut över 40 laxar/månad. Jo vi har fina löner tillsammans men hu om dom såg vårat utgiftskonto, då skulle skratten fastna i halsarna. Med vårat huslån, sex barn och två bilar så hinner lönerna i bästa fall mellanlanda på våra konton innan kosingen fladdrar vidare ut i samhället 😉 Men vi klagar inte och vi klarar oss mer än väl även om vi kunde ha varit rikare- på pengar! Vi är mångt mycket rikare på andra sätt 🙂

Det var läget för dagen. Nu ska jag invänta effekten av mina droger och vila under gosiga filten med snusdosa, kaffekopp och en spännande bok.

20131030-112459.jpg

Ha en fin onsdag!
KRAM ❤

Så lite…

…som behövs för att man ska bli irriterad! Jag är egentligen väldigt nöjd med den vårdcentral som jag och mina biobarn är listade på. Den ligger på promenadavstånd hemifrån, personalen är kompetent och världens bästa läkare jobbar där så jag har aldrig ens funderat på att byta vårdval. Men sista gångerna jag haft telefonkontakt med en viss sköterska så… ja det vete fan. Vore det inte för att jag vill fortsätta gå hos bästa arbetsterapeuten och bästa läkaren så hade jag nog tänkt om. Denna VC har systemet att jag som patient ringer dit och får en tid då jag blir uppringd av en sköterska. Båda gångerna jag haft kontakt med VC sen stora dottern kom hem från Sunderbyn så har samma sköterska suttit i luren då jag fått samtal. Första gången upplevde jag att jag i det närmaste fick bråka mig till en telefontid hos dotterns läkare, jag vill att dom kollar upp hennes mage grundligt (ev med gastroskopi) och detta tas ju normalt med en läkare. Denna sköterska lät ovillig till att ge mig en telefontid då hon efter min tillåtelse läste i journalen och sa att ”specialistkirurger har kollat upp henne och bedömt att faran är över” Jo- risken för blindtarmen men inte magkatarren, den la inte kirurgen någon fokus på av förklarliga skäl!! Ska jag måsta tjafsa för att ta reda på allmänstatus i magsäcken på en 15-årig tjej som inte alls mår bra?! Nä, vill jag prata med en läkare om hennes svidande mage med illamåendekänsla trots intag av dämpande Omeprazol då ska hon inte säga emot. Ge mig en telefontid och låt läkaren bedöma! Så småningom fick jag en tid för läkarsamtal.

Veckan efter ringde jag VC för att ändra så att läkaren kunde ringa på uppsatt tid till BästMatte istället eftersom jag skulle jobba natten mot läkarens samtal som skulle ske nån gång mellan 8 och 9, då jag sover som bäst. Eftersom jag inte hade koll på hur upptagen hennes pappa skulle vara just den dagen så lämnade jag Mattes mobilnummer och sa att läk kunde ringa hennes bonuspappa. Med ett (som jag uppfattade det) halvt hånfullt skratt och lite översittaraktigt tonfall så säger sköterskan ”Men alltså… Hur ska jag skriva nu då?! Hmmm, bonuspappa säger man så?! Det låter lite konstigt!”
Jag svarade henne lite frostigt ”vi föredrar att säga bonus istället för styv för det låter bättre för oss
Men VAD har hon med det att göra?! Fine, hon får ha sin åsikt och tycka vad hon vill men hon behöver inte dryfta det med mig! MORR så irriterad jag var!! När jag berättade om detta för en vän så frågade hon vilken dag detta var och konstaterade att ”jaha, då var det samma knäppis som jag oxå fick prata med”
Kanske VC borde ge henne andra uppgifter så inte folk blir förbannade och söker sig därifrån pga en person som inte vet att bete sig. Om jag inte minns helt fel så har denna människa suttit i en annan reception inom landstinget och där borde hon ha stannat (om det funkade där vill säga)

Man ringer inte en vårdinstans för att det är kul och man vill prata om väder och vind, man ringer när någon mår dåligt, om man är orolig el behöver råd/ medicin/ vård. Då ska man bli bemött på ett bra sätt- basta!

Så, nu har jag fått kräkas lite!

Saknad
Äldsta sonen la ut två fina bilder på sin Instagram (simoneng) där man kan läsa att han saknar sina yngre syskon men kanske minsta syster lite extra mycket. Och det är klart, hon var så liten när han åkte till USA och det hinner hända mest i hennes utveckling under dom 21 månader som han är borta. Igår pratade äldst och yngst med varandra på Skype och då märker man hur mycket snorpan saknar sin storebror. Dom busar med varann, leker tittut, hon berättar vad hon gör på dagis, visar upp sitt paket med bokstavskakor (såna kakor ska hon köpa och bjuda han på när han kommer hem) och sen ville hon köra Bobbycar med brorsan. Vi förklarade att det var lite svårt då han är så långt bort men hon fortsatte surra om det… Simon, köra bil, paddan…. Till slut fattade jag att hon ville att jag skulle sätta paddan på bilen och så skulle hon köra runt han! Smart tjej 🙂

20131024-103254.jpg
En åktur i köket

Vänner
Jag har många fina vänner! Tyvärr har vi alla så otroligt pressat livsschema så vi hinner sällan el aldrig ses, det är knappt att man kan klämma in ett telefonsamtal! Jag tillhör den (äckliga) generationen enl kvällspressen som inte räds att ta med mobilen på dass och förena nytta med nöje vilket frigör viss tid för samtal 😉 Och jag ser inte detta som ohygieniskt för det är ju inte direkt så att jag låter mobilen ha närkontakt med vare sig röven el händer efter jag torkat mig/ innan jag tvättat dom! Och jag väljer givetvis vilka vänner jag ringer till, det är inte många som får följa in på toa utan bara dom närmaste- och inte ens dom behöver lyssna på ljuv bakgrundsmusik utan jag ägnar några extra minuter på tronen istället, hehe!

Hur som, jag fick en fin kommentar på fb från en av mina vänner, när jag skrev en status om att jag är så förvirrad och glömsk.

20131024-105251.jpg
Tack gullevännen!

Häromkvällen lyckades jag och fina Tess få till en dejt när hon åkte från jobbet. Hon hade med sig ett litet paket från jobbet (Gina Tricot) och tyckte att det var inget märkvärdigt, bara en liten sak. För mig var det inte bara en liten sak, gesten i sig betydde jättemycket! När jag öppnade paketet så blev jag ännu gladare;

20131024-105543.jpg
Underbart sköna myssockar och ett vackert silvrigt halsband med glitterstenar på- tack Tess!

Hon är duktig på att komma med små överraskningar den här donnan! Jag har även fått en fin väggskylt och före det, på hennes bröllop (!!) så överraskade hon mig med ett litet paket på min stol. Det har jag skrivit om förr i bloggen och det hittar ni HÄR

Kompismys har jag haft hos min vän Lisa oxå! Då hon är min frissa så ses vi åtminstone ca var sjätte vecka då jag får barret fixat. För drygt sju år sen var vi i en intensiv period, vi åt, sov, festade, slappade ihop, hämtade/ lämnade varandras barn på dagis/ skola- ja vi gjorde allt tillsammans och det blev så mkt av det goda att stora sonen som då var tretton år sa, ”alltså mamma, du och Lisa är så mkt med varann att mina kompisar snart börjar tro att ni är lebbar” Oops, inget vi tänkt på och jag skrattade gott men tog till mig av hans reflektion. I samma veva träffade jag kärleken i mitt liv så detta jämnades ut och blev mer ”normalt” i umgänget men med åren har som sagt all vänskap tunnats ut med alla.

Det gäller att vara rädd om det man har och inte glömma bort varandra även om tiden är knapp. Ett kort telefonsamtal, en lägescheck och ett bevis på att man bryr sig om och har sina vänner i tankarna räcker en bit iaf!

Well, nu blev det ett sidospår. Ville ju visa upp min fina färg och dom snygga lockarna! Tack finLisa ❤

20131024-152601.jpg
Synd att jag inte ska på party just NU!

Blunder
Åhh måste ju berätta om vårt lilla äventyr igår! Vi lyckades bli inlåsta i ett varuhus *fniss* Fast det var inte så illa som det låter, vi hade sällskap av en säljare så vi tog oss ut. Vi har kollat på en ny dubbelsäng (el skjutbana som en kollega så fyndigt sa) och förra veckan var vi på ”Sova” och kikade på/ provlåg en säng av värre slag. Vi siktar inte på dom dyraste prisklasserna men inte billigaste heller. Runt 30 pix hamnar vi på, sen är det att ta ställning till med/ utan motordrift, val av ben och fasthet, med el utan gavel och gavelkuddar. Med min värk så ökar priset på säng då jag verkligen behöver tryckavlastning och bra ergonomi. Matte sover nog minst lika bra i en skottkärra men det vore ju tråkigt så han får oxå ligga skönt… bredvid mig alltså 😉
Igår var vi på ”Mio” och tanken var att snabbglotta lite eftersom det var tjugofem minuter till stängning. Likafullt så erbjöd sig en supertrevlig säljare att hjälpa oss som snabbast trots att vi sa att det inte var nödvändigt. Han tog sig an oss med liv och lust- tills lamporna började släckas ner! Hoppla, kvart över sex och hög tid att dra hemåt. Men innan vi kommit oss halvvägs genom den tomma butiken så släcktes ALLT och det blev i princip becksvart, endast nödutgångsskyltar lyste men turligt nog tändes nån liten lampa så vi hittade till entrén. Väl där så var båda dörrarna låsta och tack och lov så kom säljaren och låste upp, förvånad över att även utgångsdörren var igenbommad. Nåja vi hade ju fått testa sängarna i lugn och ro om vi inte blivit utsläppta 😉

Nu ska vi bara bestämma vilken av dom sköna och snygga sängarna vi ska köpa. Inte roligaste investeringen men absolut nödvändig. Har man inga medicinska problem så funkar nog en hälften så dyr säng vilket ger utrymme för roligare inköp, och hittills har jag aldrig haft nån dyrsäng men ska jag kunna sova gott och vakna hyfsat utvilad så måste vi tänka om!

Men hu vad hattigt inlägg detta blev! Jag hinner avhandla allt mellan himmel och jord i ett enda inlägg men ni börjar väl vara van vid det här laget! Vet ni vad det bästa är? Att ni återkommer och läser mitt bladder- och jag är extra tacksam för era kommentarer!!
Nu ska vi iaf fixa middag och helgmys eftersom jag jobbar 24 timmar natt till helgen. Då får man improvisera lite 😉

Ta hand om er!
KRAM ❤

Hemavan 2013…

…nu är vi äntligen här! Vi rafsade ihop packningen igår på morgonen, lämnade gullrumpan i mormor och Lasses vård och omsorg…

20130924-091855.jpg
På väg till momme
…sen handlade vi mat, stuvade in all packning inkl två blåsäckar ved i bilen och rullade. Tidsoptimist som jag är så trodde jag att vi skulle vara iväg vid 10 men det blev tre timmar senare, inte för att det gjorde nåt då vi inte hade nån tid att passa men det är alltid skönt att komma fram medan det är ljust ute. I år har vi en ny stuga, favoriten från i fjol hyrs inte ut då den ska säljas men det gör inget…. inte nu när vi sett årets stuga!

20130924-092226.jpg
Fin utsikt från Sommarvägen

Egentligen är alla stugor vi bor i för stora (den här har nio bäddar!) men vi vill ha bastu, öppenspis och mysig inredning vilket gör att vi alltid hamnar i dom större stugorna.

Årets stuga är bara WOW! Modern och fräsch men ändå mysigt stugig med takbjälkar och timrade väggar;)

20130924-092658.jpg
Matte kockar ihop en av våra stugrätter- bruna bönor och stekt fläsk *mumma*

20130924-092759.jpg
”Min” hörna i veckan

20130924-092916.jpg
Kvällsmys innan bastu

Man kan ju undra om Matte ska vara alkoluddig hela veckan då man ser vad han packat med 😉 Jag är ju ytterst sparsam pga den sjuka värken som kommer när minsta lilla alkohol ska värka ut ur kroppen men jag måste nog hjälpa han litegrann med nån burk el nåt glas rödtjut

20130924-093205.jpg
Happy Hour i Hemavan-baren!

Årets vistelse följer tidigare års traditioner. Jag är uppe relativt tidigt första morgonen, tittar ut på den vackra utsikten som tar andan ur mig…

20130924-093415.jpg
…och sen gör jag upp en brasa och myser medan kärleken sover sött i sängen

20130924-093500.jpg

Välmående
Just nu ÄR jag välmående, så gott det går med min onda kropp. Sista tiden har varit oerhört påfrestande med ontontont i kroppen varje dag, migrän i några omgångar och väldigt mycket jobb där jag och Matte gått om varandra och inte kunnat avlasta varandra. Jag mådde huggorm min sista arbetsnatt och när jag körde hem från jobbet så krypkörde jag ifall att jag skulle behöva stanna och kräkas. Migränen gav mig nästan dödslängtan SÅ jävlig var den! Efter en sån skallebang så blir man mör i kroppen hela efterföljande dag men det är bara att hugga i då vi har barn som behöver omsorg, ömhet, skjutsas och få i sig mat. Nu är våra stora barn fantastiskt duktiga och omtänksamma så när jag är dålig så rycker dom in och hjälper till efter bästa förmåga.
Det tar lite ont i mammahjärtat när Sally säger att pappa ska lyfta ut henne ur bilen och bära henne när hon är skolös för ”mamma har ont, pappa bär” Älskade unge! Liten som hon är så har hon snappat upp hur jag mår även om jag verkligen inte är en som gnäller och beklagar mig i tid och minut! Barnen blir nästan arg på mig då jag i ren envishet försöker öppna lock och korkar, då får jag bannor och sen tar dom burken/flaskan ifrån mig och går till Matte (om dom inte själva får upp den) Min familj är min stora stöttepelare! ❤

Att dom förstår är viktigast av allt även om jag önskar att fler förstår hur det är. Lägger in en lång, förenklad förklaring på hur fibron är och orkar du inte läsa igenom allt så föreslår jag att du scrollar dig förbi den kursiverade texten!

ATT FÖRSTÅ FIBROMYALGISMÄRTA
Föreställ dig att du planerar ett party och förväntar dig omkring 20 gäster. Tre eller fyra vänner har sagt att de ska komma tidigare för att hjälpa dig. Men de dyker inte upp och i stället för 20 gäster får du 100. Du är överhopad.

Detta är vad som händer med smärtsignalerna hos någon som har fibromyalgi. Cellerna skickar för många smärtmeddelanden (partygäster), upp till fem gånger så många som hos en frisk person. Det kan förvandla ett milt tryck på huden, eller till och med klåda, till smärta.

När smärtsignalerna når fram till hjärnan bearbetas dem av något som kallas serotonin. Personer med fibromyalgi har emellertid inte tillräckligt med serotonin (vännerna som skulle hjälpa dök inte upp) och detta gör att hjärnan blir överbelastad.

Detta är orsaken till varför personer med fibromyalgi har ont i vävnader som inte uppvisar några tecken på skador. Det är inte en inbillad smärta, det är en missförstådd förnimmelse som hjärnan omvandlar till en mycket verklig smärta.

Det finns andra substanser i patientens hjärna som förstärker signaler och ”skruvar upp volymen” på allting. Det kan utöver smärta inkludera ljus, ljud och lukt och detta kan belasta hjärnan. Detta kan leda till förvirring, skräck, ångest och panikattacker.

ATT FÖRSTÅ FIBROMYALGINS UPP- OCH NEDGÅNGAR
De flesta som lider av en kronisk sjukdom är alltid sjuka. Påverkan på kroppen vid sjukdomar som cancer, virussjukdomar eller återfallssjukdomar är ganska konstant. Det är förståeligt att det är förvirrande att se någon med fibromyalgi inte kunna uträtta någonting på måndagen, men vara fullt kapabel att göra det på onsdagen.

Se på det så här; allas hormoner fluktuerar och till och med sådant som vikt och blodtryck kan stiga och falla inom loppet av en dag, vecka eller månad. Alla system och substanser i kroppen fungerar på det sättet – de reagerar på olika situationer genom att stiga och falla.

Forskning visar definitivt att fibromyalgi har att göra med onormala nivåer av flera hormoner och substanser. Eftersom alla dessa går upp och ner i nivåer så befinner en eller flera sig ibland i normalzonen och ibland inte. Ju fler som befinner sig utanför normalzonen, desto värre mår den fibromyalgidrabbade.

ATT FÖRSTÅ STRESS OCH FIBROMYALGI
En del tror att fibromyalgipatienter är känslomässigt oförmögna att hantera stress eftersom en stressig situation vanligtvis förvärrar symptomen.

Det som är viktigt att förstå är att vi reagerar både emotionellt OCH fysiskt på stress. En fysisk reaktion som vi alla får är att adrenalinet, och andra hormoner, ökar för att hjälpa kroppen att ”lägga in en högre växel” för att kunna hantera det som händer.

Personer med fibromyalgi har inte tillräckligt av dessa hormoner, vilket gör att stressen tar mycket hårt på deras kroppar och kan trigga igång symptom.

När vi talar om ”stress” avser vi vanligtvis den emotionella sorten som kan komma från ditt jobb, ett upptaget schema eller en personlig konflikt. Många saker orsakar faktiskt fysisk stress som t.ex. sjukdom, sömnbrist, näringsbrist och skador. Fysisk stress kan ha samma inverkan som känslomässig stress.

ATT FÖRSTÅ UTMATTNINGEN SOM FÖLJER MED FIBROMYALGI
Tänk på ett tillfälle då du inte bara var trött, utan verkligen utmattad. Kanske var du uppe hela natten och pluggade inför ett prov. Kanske gick du upp flera gånger för att mata en baby eller ta hand om ett sjukt barn. Kanske var det influensan eller streptokocker i halsen.

Föreställ dig att vara så utmattad hela dagen medan du försöker arbeta, ta hand om barn, städa huset, laga mat etc. För de flesta människor hjälper det med en eller två nätters sömn för att bli av med den känslan, men med fibromyalgi kommer sömnstörningar som gör en god natts sömn till en raritet. En person med fibromyalgi kan ha allt från en till alla av följande sömnstörningar:
• Sömnlöshet (svårighet att somna eller sova).
• Oförmåga att nå djupsömn eller att stanna kvar i den.
• Sömnapné (andningstörningar som kan väcka personen upprepade gånger).
• Restless Legs Syndrome (RLS), det kryper och rycker i armar och ben vilket gör det svårt att sova.
• Periodic Limb Movement Disorder (PLMD), ofrivilliga ryckningar i armar och ben som förhindrar djup sömn.

FIBROMYALGI I ETT NÖTSKAL
Många sjukdomar involverar endast en del av kroppen eller ett system. Fibromyalgi involverar emellertid hela kroppen och sätter allting ur spel. Hur bisarra och förvirrande de olika symptomen än kan vara så är de förbundna med väldigt faktiska, fysiska orsaker.

Fibromyalgi kan ta någon som är utbildad, ambitiös, hårt arbetande och outtröttligt och ta ifrån dem deras förmåga att arbeta, städa hemmet, träna, tänka klart och att någonsin känna sig vaken och frisk.

• Det är INTE en psykologisk ”utbrändhet” eller depression.
• Det är INTE lathet.
• Det är INTE gnäll eller simulering.
• Det ÄR resultatet av en utbredd funktionsstörning (dysfunktionalitet) i kroppen och hjärnan som är svår att förstå, svår att behandla och, än så länge, omöjlig att bota.

Det svåraste för patienter är emellertid att behöva leva med det. Att ha stöd och förståelse från nära och kära kan göra det hela mycket lättare.
Lånat från Fibromyalgiförbundets hemsida
TACK till dig som orkade plöja igenom texten för att kanske få lite förståelse i min vardag, det uppskattar jag! ❤

Nog om detta! Jag vet att jag låter tjatig och skriver mkt om värk och fibro men just nu är detta så aktuellt för mig och jag vill så gärna att gemene man ska fatta varför jag ibland är som jag är i perioder.

Nu har vi fått i oss frukost så en promenad i solen står på agendan. Vi måste utforska utbyggnaden vid byns ICA-affär där det nu finns bl.a. ett fik, Sportringen-outlet och Systembolag (fast dit behöver vi inte gå) 😉

Ha en fin tisdag!
KRAM ❤