Kategoriarkiv: Baka

Vad är det för dag…

…är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är Sallys födelsedag! Hurra, hurra, hurra!! Så sjunger de i ”Lotta på Bråkmakargatan” och idag sjunger vi för vår alldeles egna ”Lotta/ Pippi/ Kajsa Kavat/ Stina” 😉

För fyra år sen kom hon och våran familj blev ett underverk rikare, utöver de fem som redan fanns. Hon är inte bara vårat kärleksbarn (i min värld BORDE alla barn vara avlade i kärlek och således bli ett kärleksbarn) utan ännu viktigare- hon är vårat klisterbarn. Limmet som fogar oss alla samman, våran gemensamma knytpunkt som alla är släkt med på något sätt. En viktig kugge i våran familj helt enkelt.

Denna donna är omtänksam, artig, bortskämd på uppmärksamhet, hjälpsam, snäll, påhittig, läraktig, obstinat, pratglad, kramgo, bestämd, nyfiken, lekfull, ”hyssig”, generös… Ja hon har så många egenskaper, både bra och kanske ibland mindre bra 🙂

Vi ska ha familjekalas i em med de närmaste i släkten och till helgen blir det barnkalas. Stora storasyster har assisterat henne med tårtbakning och slutresultatet är säkert lika gott som vackert!



Mjölkfri gräddtårta fylld med hallon- och jordgubbsmos från bär samt vaniljvisp

Tack finaste unge för att just du kom till oss! ❤️



Underbara älskade!

Vardagen…

…är här och det är hög tid att återta kontrollen, återinföra rutiner och sätta upp fungerande spelregler för familjen.

Första skoldagen idag. Den rivstartade med en halvilsken morsa som väcktes alldeles för tidigt efter nattjobb. Proppskåpet smälte ihop till en hård klump när två av fyra skolbarn kom hem och dök ner i brödlådan för att äta sig mätt på mackor. När jag frågade om de inte fått lunch på skolan så kom svaret att det var så dålig/ äcklig mat.
*Pssschhhp* 10…9…8…7…
Hjärnan överhettades!
Med ett viftande pekfinger förklarade jag att hädanefter äter de lunchen som erbjuds och duger inte den så får de baske mig vara hungriga fram till middagstid. En frukt kan de ta vid hemkomst men att äta sig mätta på mackor för att maten inte duger- så fan heller!
Phu det kommer att ta sin tid att hitta tillbaka till vardagen!

Befruktning
Vi har toppenfina grannar, på många sätt! Hjälpsamma, trevliga och generösa. Vi hjälps åt med småtjänster när det behövs. Jag blev så glad när jag kom hem från dagis med gullrumpan och grannen mittemot sa att deras äppelträd var så fullt av frukt att vi mer än gärna fick plocka det vi behövde! Samma granne lät oss förse oss med jordgubbar från deras land tidigare i sommar, vilket förhöjde smaken på våra frukostar några morgnar 😉

En stund senare kom en granne två hus bort och frågade om vi ville komma och ta lite äpplen av dem 🙂
Grenarna orkade inte bära upp all frukt vilket gjorde att de hade knäckts och han ville inte gärna att frukten skulle förfaras. Det finns fördelar med att vara en av få barnfamiljer på kvarteret 😉

IMG_7557.JPG
Första omgången är plockad

Kommer ni ihåg mitt förra il då jag stod på ett ben och bakade äppelpajer på löpande band? Nu blir det några omgångar till tror jag, hehe. Jag ska genast göra två pajer innan jobbet ikväll, en till familjen och en till kollegorna 🙂
Dax att gå till spisen om jag ska hinna!

KRAM ❤️

Long time no seen…

…men min ursäkt är att jag har varit i en jobbperiod. Förutom det så har vi hunnit med en släng av magsjuka, firat en söt 5-åring, firat lilla julafton, firat en 35-årig bröllopsdag, firat jul… Ja ni ser, idel firanden 😉 Magsjukan hade vi kunnat hoppa över men man får som bekant inte välja…

Låt inte humöret grumlas av att merparten av bilderna som publiceras är på snorpan. Dels vet ni förklaring sedan tidigare men sen är det ju så (många gånger) att mindre barn= mer saker i paketen, större barn= kuvert med pengar och presentkort.

5-åring

20131231-210108.jpg
Kortet till söta kusinen

Vi fick smaka på rysligt goda saffransskorpor när vi var och kramade om go-ungen Adam och givetvis var jag tvungen att testa. Receptet kom från Leila och skorporna innehöll bl.a. rivet apelsinskal och hela pistagenötter

20131231-210406.jpg
Mums!

35-årsdag
Min pappa och hans fru firade bröllopsdag lagom före jul och bjöd oss på restaurang i Luleå. Vi var ett glatt gäng bestående av mina två bröder, en flickvän, faster, farmor, jag, Matte, gullrumpan och givetvis firarobjekten. En trevlig kväll med god mat!

20131231-210824.jpg
Still going strong

Första julpysslet
Snorpan har äntligen levererat hem sina första julalster skapade på dagis. Fantastiskt fina skapelser ❤️

20131231-211056.jpg
Julgran

20131231-211119.jpg
Handtomte

20131231-211142.jpg
Ljusstake

Lilla jul
Då vi har ett gäng barn och är separerade, och jag dessutom har separerade föräldrar så har vi inte möjlighet att låta alla umgås med oss på själva julafton. Jag vill inte sitta i en bil och ragga runt mellan olika platser på en afton utan vi parkerar häcken på ett ställe varje år. Sista åren har vi därför bjudit hem dom ”mindre lyckligt lottade” på julfika och paketöppning. I år var det pappas och Mattes sida av släkten som kom. Först åt vi middag, sedan blev det resten av roligheterna. Givetvis är det roligast för givarna att vara på plats när barnen öppnar sina paket och man får se deras glädje 🙂

Innan vi öppnade paket så sprang minstingen oroligt fram och tillbaka och klagade på ont i magen. Flera gånger så sa hon att hon ville kräkas och vi höll andan varje gång men det visade sig vara falskt alarm varje tur till toan. Varm i pannan var hon oxå så vi anade att nåt elände var på G, vi hade hört att många drabbats av just feber och enstaka luktfria kräkningar!

Allt löpte på som tänkt och vi hade soffmys och paketutdelning. Det blev som väntat mest kuvert åt dom större barnen och lillskrot fick en drös fina nya saker till sitt rum

20131231-212229.jpg

Hon älskar att laga mat och fick ett nytt fint kök med en massa tillbehör

20131231-212325.jpg
Fullt utrustat

20131231-212358.jpg
Detaljbild på spisplattorna

20131231-212452.jpg
En del av maten…

20131231-212524.jpg
…som även dockorna får avnjuta!

När våra gäster åkt hem så satte vi oss i soffan och spelade Uppesittar-Bingolotto med alla våra barn ❤️ Ett segt och utdraget program men det hör som till att vi varvar ner och myser tillsammans.

Julafton
Egentligen var vi inne på att fira jul i hemmet för att slippa packa bilen full med paket, dra iväg nånstans och i slutet på en trevlig kväll dra hem mer saker än vi drog dit. I år blev det ändring av planen eftersom mamma skulle få hem alla andra barn, mina två syrror och brorsan från Götet och då kunde vi ju inte gärna balla ur! Jag har jobbat hela julhelgen, så även julafton och BästMatte skulle ut och jobba julaftonsnatten så vi hade inte så många timmar att fira på. Nu höll våra planer på att kantra i alla fall eftersom Sally (som klagat på magont kvällen innan) passade på att spy ner sin säng tidigt på julaftonsmorgonen 🙁 Vi dividerade och grubblade hur vi skulle göra men vi var välkomna hos mamma och Sally mådde bättre så när jag var duschad och ombytt efter klockan två så packade vi in oss i bilen och brummade dit.

20131231-213536.jpg
Fina granen där tomtens plats var given

Vi såg Kalles, åt god mat, surrade och hade allmänt trevligt innan det var dags för paketorgie! Gullrumpan var tuff och väntade ivrigt på tomten…

20131231-213804.jpg

20131231-213857.jpg
…men när han väl kom…

20131231-213927.jpg
…så rann tuffheten av henne och hon vägrade i sten att ha något med han att göra!

20131231-214020.jpg
Sitter i trygghet hos stora storasyster

20131231-214040.jpg
En bild av glädje, innehållande mamma, Lars och tomten himself

Kvällen slutade tidigt då älskade maken skulle på jobb och våra fina ungar drog sig in på rummen för att mysa i nya pyjamasar, se film, spela dator… ja,bara få vara för sig själva 🙂 Jag då? Jo eftersom jag skulle upp före fan och jobba en till fm så var tanken att göra en tidig kväll men först efter att Sally spytt ännu en gång 🙁 *suck* Stackars liten!

Årets sista dag
Här ligger jag och lyssnar på Sallys trygga sov-andetag och en massa tjuvsmällare som drar iväg raketer. Vi har hunnit äta lite snacks, se ”Grevinnan och betjänten”, ”Monsters Inc” och tittat på några raketer på kvällshimlen. BästMatte kommer hem efter kl 22 och då tror jag att han får krypa ner i bingen hos oss, läsa sin nya ölbryggartidning medan jag lyssnar på en ljudbok i Storytel. Sen avnjuter vi grannskapets raketer genom ett av fönstren här på övervåningen innan jag ska tvinga mig till några timmars sömn innan klock%#€eln ringer 4.30. Årets första arbetspass men veckans sista, sen är jag ledig till 12/1. Eller ledig och ledig, arbetsgivarn har klämt in tre utbildningsdagar under vår ledigvecka men vi är inte i produktionen iaf.

Jag hoppas att ni haft ett fint år och att nästa år blir ännu finare. Ta hand om er och visa era nära att dom betyder mycket för er! Strunta i onödiga nyårslöften, se bara till att göra sånt som ni mår bra av- om det då innebär att träna mer, avsätta en slant åt bättre behövanden, äta mer godis eller vad tusan som helst. Umgås med människor som ger energi och försök radera energitjuvarna ur era liv. Kramas mycket och ofta, tyck om er själva för den ni är och n j u t av livet, det enda liv vi har till skänks! ❤️
Jag lovar er en sak- jag ska inte ha som nyårslöfte att sluta snusa! 😉

Puss och kram på er!

Jamen välkomna…

…till vårt årliga pepparkaksbak som innehöll Sean Banan, fem glada bagare, mjöldiving och en kass ugnspassare som hann bränna både en och tio kakor 😉

20131216-204848.jpg
Älskade skara

Med två kilo köpesdeg, en jullista på Spotify, fem kavlar, lika många ivriga barn och ännu fler kakformar så kände vi oss redo för att skapa golukt i huset.

20131216-223132.jpg

Man kan väl lugnt säga att yngsta förmågan höll hov, roade alla syskon och struntade i alla ”regler”.

20131216-223630.jpg
Hmm, smaka mjöl är ett måste…

20131216-223714.jpg
…BLÄ vad dåligt!

20131216-223848.jpg
Kan man inte äta mjöl så kan man bada i det!

20131216-224000.jpg
Shake your ass everybody!

Kolla in hennes dans och hennes ”matlagning”, fantastiskt! ❤️

Många fina kakor blev det…

20131216-224220.jpg
…och några mindre ”fina” kom oxå till världen. Tidigare år när stora sonen fortfarande bodde hemma så var det liksom hans grej att göra nån kaka som man inte gärna la fram på kakfatet då det var gäster i huset. Snuskcensur 😉 I år var det två av syskonen som förde facklan vidare

20131216-224426.jpg
*host*

20131216-224645.jpg
Vad säger man?! Mamma- och pappakakan värmer då gott i hjärtat!

Jag tror att allt egentligen började med att jag feltolkade stora dotterns fina glass, jag tyckte att den (från mitt håll) såg ut som en kalsong av modell y-front. När vi skrattat ett tag så kollade jag på hennes nästa skapelse och frågade om det var en banan… eller om det var den som egentligen skulle bo i kalsongen. Då bröt tårfyllda skrattkalaset ut och jag veeet, jag är inte så mogen alla dar men kul har vi iaf, hehe.

20131216-230137.jpg
I efterhand så s e r jag ju klart och tydligt vad dom föreställer!

När vi var färdiga så var det mjöl överallt men vad kan man vänta sig när en liten tjej övat bröstsim i mjölhögen?!

20131216-230354.jpg

Rul(l)jansen
Jodå, kampen om toarullarna rasar vidare! När jag öppnade mitt skåp i toaletten för nån dag sedan så stod dom där och hånlog åt mig, åtta rullar på rad som med nöd och näppe klarade sig från att rasa ut. Älskade maken tyckte han hade varit jätterolig.

Det tyckte jag att jag oxå hade varit när han skulle borsta tänderna på kvällen 😉

20131216-230727.jpg

Även våra två barn som bor på övervåningen, och således ansvarar för ordningen på lilltoan uppe, verkar vara smittade av samma sjuka som maken (och garanterat övriga barn i familjen!)

20131216-230957.jpg
HUR j*>%a svårt kan det vara att hitta soptunnan under tvättstället?!

Jag har sagt det förr men det tål att upprepas- det är en rackarns tur att jag älskar dom över allt annat!! 🙂

Perkele…

…det var uppenbarligen inte min dag igår heller! Nu är det färdigbakat.. för några dar iaf. Min kära James eller make om man ska vara snäll har ju lovat mig en kavel så jag slipper använda termosen. Idag var vi en sväng till Biltema och då plockade jag på mig lite bakplåtspapper och en kavel och den måste ju provköras men inte nu!

20131119-133645.jpg
Med non-stick-beläggning

Igår var det dags för lite småkaksbak. Gullrumpan ville så gärna vara med och baka men det ville inte jag. Dels så tycker jag att det är olämpligt att baka när snoret rinner konstant och man (oftast) hostar rakt ut. Detta gör att miljoners miljarder baciller flyger rakt ner i kak- och bulldegen och det är ofräscht. Sen råkar jag vara en mamma som (tyvärr) är opedagogisk och bekväm när jag bakar, jag vill helst sköta allt själv och får ett lätt tryck i pannan då topplocket går pga min brist på tålamod. Enda gången jag egentligen involverar barnen i bakning är vid det uppskattade årliga pepparkaksbaket. Men vi är inte där än och snorpan är fortfarande för snuvig för att få delta. Innan jag började baka, brassade jag iväg till Barnens Hus… eller numera Barnens Land och införskaffade en (usel) barnkavel, fyra burkar Play-Doh, ett packe tjocka fiberfärgpennor och en Hello Kitty- målarbok. Klart, nu kunde hon sysselsätta sig medan jag fick sköta mitt i fred 😉

20131119-134621.jpg
Baka, baka liten kaka…

Hon knåpade ihop en fin tårta bland annat! 🙂

Sen kunde jag påbörja mitt projekt. Jag geggade ihop en dubbel sats syltkakor som är både gluten- och mjölkfri. Det såg bra ut till att börja med, sextio kakor blev det

20131119-133905.jpg
I väntan på gräddning

Vad som sen hände vet jag inte men jag drabbades av hjärnsläpp och av nån anledning så plockade jag ut första plåten alldeles för tidigt vilket medförde att dom fortfarande hade degkoncistens. I ren förtvivlan testade jag att sätta in plåten igen men åssit hände så tjugo kakor åkte ner i soporna under fula ord som inte tål att skrivas här! %$#@

Övriga två plåtar gick bättre. Medan sista omgången var i ugnen så kom snorpan och strök förbi mig. Ohhh, what a smell!
-Sally, har du bajsat?
-WHAAAA! *kutar iväg* Jag är INTE färdi, låt mig va!!
-Men du har ju ingen blöja, kom hit!
En vild jakt påbörjades och slutade med ett ilsket skrikande barn under armen, in på toan för sanering. Hjärnan gick på högvarv, hur länge hade jag på mig innan plåten skulle ut? Skulle jag hinna full sanering?!

När jag försiktigt lirkade av henne trosan och torkade bort det värsta från rumpan så tittade hon ner på trosan och då kom premiären;
-Jäävar!!
-Va?! V a d sa du?
-Jävar sa jag!
Oops, kanske dags att börja tänka på hur man själv låter. Jag kvävde mitt skratt och hann utföra det jag skulle innan timern i köket påkallade min uppmärksamhet. Och ja, jag både tvålade och spritade händerna!

Men blä vad konstiga kakorna blev! Jag misstänker att det blev en dutt för mycket potatismjöl i kakdegen för dom smulade sönder vid beröring och om man väl lyckades kasta in en kaka i munnen så föll den sönder mellan tunga och gom innan man hann vara med. Senare på em när skolbarnen kom hem och skulle provsmaka så tyckte dom ändå att kakorna var goda. Bonussonen sa -Men dom här kakorna är ju bra för bebisar utan tänder…. Eller gamlingar som har dåliga tänder! Haha, jo det var ju sant. Problemet är att vi inte har så många i vår närhet som klassar in i nån av kategorierna!

Attans skit. Aja, skam den som ger sig! När jag lika var igång och hade ugnen på rätt temp så knådade jag ihop en sats minttoppar. Rullade bollar, tryckte hål i mitten, gräddade och lät dom svalna medan jag smälte choklad i vattenbad och droppade i pepparmintsarom. Sen fyllde jag dom små håligheterna med den flytande mintchokladen. Vilket gris det blev, varje gång jag doppade skeden i skålen och drog av droppet från skeden så kom jag åt den kladdiga kanten men det upptäckte jag inte förrän efter ett tag

20131119-141146.jpg
Kladdelikladd

Lillskrot gick bananas i sitt eget bak under tiden 🙂

20131119-141237.jpg

Nåväl, ett gäng misslyckade och ett gäng lyckade kakor blev gårdagens resultat

20131119-141324.jpg

När bakningen var över så hade jag lite disk på bänken men innan jag stoppade i allt så tomkörde jag maskinen med speciellt rengöringsmedel och wow! Den blev så fräsch och luktade så gott att det nästan sved att fylla den med smutsiga saker!

20131119-142401.jpg
Oh la la, skinande rent

Tekniknörd
Att min man älskar allt vad tekniska prylar heter är allmänt känt. Problemet är när allt strular och han är borta (vilket oftast sammanfaller), då är jag helt uppställd! För många apparater, för många dosor. Visst, när allt funkar som det ska så är det väl bra att kunna använda det som finns till hands men… Min stora fundering är dock; är det verkligen normalt och nödvändigt att det ser ut såhär även i en blivande treårings rum?!

20131119-143120.jpg
Nämen visst inte?!

Jag säger som jag brukar säga även till olydiga barn; det är tur att jag älskar han oavsett ❤

Nu ska jag gå och ta en kaka… eller fyra. Usch vad min nya medicin ökar på aptiten och onyttig-suget. Jag kan ju säga att sen några dagar tillbaka gråter min våg varje gång jag trampar på den, den är mer ledsen än vanligt! Sen borde jag lära mig att inte baka alltför långt innan jul för då måste jag likafullt baka en ny omgång för att fylla på burkarna som blir alltmer tomma trots att dom är i trygg (?) förvaring i frysen.

Tjingtjong och KRAM ❤