Kategoriarkiv: Allmänt

Tack…

…Smurfit Kappa för en trevlig bjudning igår! Alltså lite skillnad är det att vara anställd på vår fina fabrik jämfört med kommunal omsorg. Inte så att vi blir bjudna på diverse upptåg var och varannan vecka men nån gång om sänder så visar företaget oss uppskattning på olika sätt. Alla sex skiftlag inom sulfaten har fått varsin eftermiddag tillsammans, först med aktivitet och sedan middag/hockey.

Kl 16 träffades vi på Fritid och Vildmark för en säkerhetsgenomgång av en instruktör. Sedan fick vi gå in i skjutbiografen där man var fyra personer åt gången. Det fanns olika eldvapen att välja på, från 22-mm till 380 (tror jag, men jag är ju nollad när det kommer till pangpangare)

Jag var inställd på att skippa min aktiva del och endast vara med som iakttagare pga vänsteraxeln men instruktören övertygade mig att en 22:a (alltså ett salongsgevär) skulle funka finfint i sittande skjutställning med ett stöd under gevärspipan. Lokalen är skithäftig och på bioduken lufsade olika djur fram. Det är som en film som spelas upp och bakom filmen finns ett papper som registrerar patronträffarna tack vare värmeförändringar. Vi fick skjuta tre skott var på nån typ av buffeldjur, en älg och en räv. Superkul! Tyvärr fick jag hoppa över pistolskyttet som jag verkligen ville prova, där var man tvungen att hålla båda armarna framsträckta medan man kramade avtryckaren och det klarade jag inte av! Dessutom gjorde rekylen att armarna åkte uppåt lite grann och detta hade nog förvärrat värken i axeln. Jaja, vad är en bal på slottet? Vi hade riktigt många duktiga prickskyttar i gänget på 15 pers, bästa skytten fick 45 poäng av 50 möjliga (5 skott var på en poängtavla)

När vi var klara med skyttet så rullade vi in till stan för middag på O’Learys. Förrätt, varmrätt och efterrätt inkl kaffe medan vi såg fjärde finalmatchen mellan Frölunda och Skellefteå. Underbart god mat och när kistan var full och matchen över så pyste alla hem till sitt.

Last
Nu när min inkomst decimerats rejält pga sjukskrivning så kände jag att en av alla onödiga utgifter som borde slopas är min dumma last- snuset. Mentalt är jag dock inte redo för detta än och då kan nog t.o.m en femåring enkelt räkna ut hur snabbt ett fiasko blir ett faktum 🙁
En av mina rara kollegor upplyste mig om att hon köper snus på burk som man preppar själv. Hmm been there, done that liksom men… Vid närmare eftertanke så ville jag ge det ett försök och en burk är inhandlad!

  
Inte är det ju som General men det får duga!

Visst är smakskillnaden enormt stor men det är kostnaden oxå! Normalt kostar en stock General White ca 380kr, detta är alltså 10 dosor. Innehållet i burken räcker till 25 dosor och kostar 300kr 🙂 Förhoppningsvis är den nya burksorten så äcklig i det långa loppet att jag trappar ner och slutar men det återstår att se!

Uppdatering pillerjävlarna
Justdetja, de förbannade vitaminerna har kommit! Humöret sjönk tillfälligt som en gråsten i en vattenhink när jag såg förpackningen och min första tanke var att ringa Konsumentrådgivningen innan jag skulle ringa företaget som levererat asken med piller men klockan var så mkt så de hade hunnit stänga för dagen.

Nya tag i dag, slog en pling till kommunen efter att jag gjort helg från jobbet. Jag var på intet sätt ensam om att ha gått i fällan med dessa vitaminer, hon kände väl till tillvägagångssättet och företaget. Inget märkvärdigt kom fram mer än att ångerrätten gäller i fjorton dagar så det var bara att returnera paketet mot portokostnad. Enligt villkoren på fakturan från Lev Väl- vitaminföretaget- så skulle de meddelas innan paketet skickades tillbaka. Matte fnös och var skeptisk till att jag alls skulle få nåt svar men se det fick jag. En trevlig kille svarade och jag förklarade mitt ärende. Framförde även att deras produkt säkert är bra men att kunder riskerar att bli anti enbart på grund av klumpiga callcenter- bomber som ringer och i princip lurar på en produkterna.

Detta gillade han inte att höra och bad mig återge samtalet. Han tackade mig sen och sa att detta måste de kolla upp, inte för att jag tror att nån ändring sker på den fronten men förhoppningsvis registrerades det vem som sålde på mig prenumerationen så att just den personen får sig en skopa ovett! *morr*

Han var som sagt väldigt trevlig och tillmötesgående, avslutade genast prenumerationen och frågade om jag fortfarande ville delta i nån av tävlingarna eller returnera asken. What, var hennes snack på riktigt?! Jo en av tävlingarnas vinster var antingen fri el under ett år eller 10’kr. Betalade jag in fakturabeloppet på 59kr så hade vi chansen att vinna endera pris. Nja jag sa som det var, jag kände mig bränd och lurad sedan förra samtalet och detta lät för bra för att vara sant. Då gav han mig sitt fulla namn inkl efternamn så att jag skulle känna mig mer trygg i att det inte var nåt lurendrejeri. Han påpekade oxå flera ggr att min prenumeration var avslutad. Hmm näe nu är det färdigt! Jag skrev ett meddelande på fakturan som skulle skickas tillbaka med returen, tejpade igen postpåsen och klistrade på ett frimärke. Åkte raka vägen till en gul låda, filmade när jag stoppade in det frankerade paketet i lådan och nu hoppas jag att denna fadäs är överspelad.

Älskade maken tycker lite synd om mig som är så godtrogen och som alltid framhållit att man ska vara trevlig mot telefonförsäljare. Jag har nämligen alltid sagt att det är lite synd om de som jobbar med detta skitjobb, det kunde lika gärna ha varit nåt av våra barn som uppmanats av AF att söka alla tillgängliga jobb inkl callcenter. Nu har jag nog ändrat lite uppfattning, inte så att jag ska ryta otrevligt i framtiden men jag kommer ändå vara mer bestämd och tacka nej, önska dem en bra dag och avsluta samtalet efter att ha sagt hejdå!

Shoppingplåster
Nästa blogginlägg ska inte skrivas via mobilen utan på mitt nya tangentbord i kombination med paddan. Jag har äntligen fått tummen ur röven och köpt ett fodral åt paddan så att den inte ska bli repig. Passade även på att investera i ett bluetooth- tangentbord som kopplas mot paddan, det blir spännande att se om det blir bra eller anus 😉

  
Tangentbord och fodral från Kjell & Co.

Lite plåster på såren för 600 spänn, hehe! Har även sålt iväg en cykel ikväll (maken annonserade, jag swishade in cashen), ätit god middag hos bästa svärföräldrarna som dessutom skickade med oss några matlådor hem, handlat för morgondagens femårskalas och landat in i stökiga men sköna hemmet med lillskrot som kvällens sällskap. Matte är ute på kalasmiddag så jag och liten ska mysa en stund och sen krypa ner bredvid varandra i storsängen med varsin padda och lurar 🙂 Sen planerar jag att vi somnar gott nära varandra och att alkotankade maken bäddar ner sig i soffan, hahaha

Ha en skön fredagkväll!

Kram ❤️

Dum i hela huvudet…

…javisst, det är jag! Och jag skäms som fan bara av att skriva ner den blunder jag begått! Blev uppringd 17.26 idag av ett mobilnummer som jag inte känner igen. När jag svarade hörde jag en kvinnoröst i glammig callcenter-miljö. När hon rabblat upp sin presentation så sa jag direkt ”tack men jag är inte intresserad!” När hon ifrågasatte vad jag inte var intresserad av så sa jag att jag inte vill ha nåt försäljarsamtal. DÄR gjorde jag min första miss som inte bara la på!

 Nädå hon skulle inte sälja på mig något och sen kom en lång harang där hon förklarade att de hade ett samarbete med ett flertal butiker och att vi handlat så mycket att vi uppnått en så hög bonus att vi kvalat in till final. Vilken av vinsterna var jag intresserad av, fri el i ett år eller 10’kr.

Varningsklockorna ringde men jag frågade ändå vilka butiker hon sa var deras samarbetspartners. Hon räknade återigen upp Willys, Ica, Coop, H&M, Jack&Jones, såna affärer som vi ju faktiskt handlar rätt ofta på. Enda kravet för att ha chansen att vinna var att ta emot en förpackning multivitamin mot fraktkostnad 59kr, när den var mottagen och betald så var det en bekräftelse på att vi var fortsatt kvar i finalen och skulle vi vinna så skulle de meddela oss 19 maj eller vilket datum hon nu sa. Sen rabblade hon upp min adress, mitt personnummer och i slutet kom klämmen, jag band mig till en månadsprenumeration på dessa vitaminer för en summa av blabla i månaden som jag närsomhelst kunde säga upp. DÄR gjorde jag min andra miss! Jag som brukar vara så noga med att aldrig säga ”ja” av rädsla att de kan klippa ihop nåt- jag hann bara irriterat säga början på meningen ”jamen jag är inte intresserad!!” så lät det klick i örat!

Kärringjävlajävel!! Inte gick det att ringa upp mobilnumret heller såklart för numret har ingen abonnent.
Så nu sitter jag här med lång näsa, en argbubbla i magen och känner mig som en riktigt förbannad åsna.

Jag kommer definitivt inte att betala några 59kr för vitaminerna och jag kommer inte heller att fortsätta prenumerera på dessa pillerjävlar. Blir det nödvändigt så får Konsumentrådgivningen ett samtal inom en snar framtid!

Och hörni, ringer  072-324 94 59 så svara för faan inte!

Varje minut…

…du är arg förlorar du 60 sekunder av glädje. Jädrar i min låda vad många glädjesekunder jag gått miste om idag då! Ni vet den där sköna känslan jag avslutade gårdagens inlägg med, nyduschad, insmord, renbäddad säng osv… Den känslan är på semester för tillfället och Häxan Surtant har tagit över min kropp. Jag förstår mig inte riktigt på henne för det händer så mycket osunt i hennes närvaro. Jag går med en stickande lukt i näsan efter alla säkringar som gått i huvudkontorets proppskåp (kan även vara pattsvetten under BH:n som gör sig påmind efter min framfart idag) och det kommer svavelosande ramsor ur min mun som mestadels består av ord man aldrig skulle nämna ens i närheten av en kyrka!

Japp idag fick jag ett klassiskt psykbryt! Dagligen dags ser vårt hem ut som ett slagfält trots att vi försöker plocka och hålla efter. Sanden som dras in i extra stora kvantiteter nu när det är vår fastnar under sockarna eller lägger sig snyggt som en listisolering efter väggarna. Öhh dammsugare, vad är det? Nåt man kan äta?

Våra barn tror att soporna är omöjliga att överfylla, vadå… spela roll om påsen är så full att allt sticker upp 25 cm ovanför kanten. Sen promenerar givetvis påsen ut till tunnan för egen maskin för inte behöver man väl knyta ihop påsen och gå ut med den själv?!

Tvättkorgarna svämmar över, ren tvätt kan hänga kvar på torkställningen till modet gått ut, bära ihopvikta rena kläder till sin garderob- voffö då?!

Diskbänken simmar av matrester och smutsigt porslin eftersom allt ställs där efter att nån öppnat diskmaskinen och stängt den igen efter att ha konstaterat att det är rent i maskinen. Men varför inte göra en insats och tömma den och sen ställa in sin smutsiga disk?!

Gahhhh! Jaja, jag överdriver väl kanske en dutt för mellan varven får de faktiskt nåt ryck och fixar främst sopor och disk, nån sällsynt gång kan de dammsuga och tvätta men det händer mindre ofta. Har de städat sina rum så är de nöjda men inte jag! Fine, jag kan köra på samma linje och bara hålla efter i vårat hobbyrum och sen får de allmänna utrymmena som vi alla nyttjar falla i total misär. Kanske även börja tvätta vissa personers klädesplagg och lämna kvar resten i korgarna tills de inte har något rent att ta på sig? 

Jag är högst medveten om att vi till stor del får skylla oss själva! Vi som vuxna vårdnadshavare har en skyldighet och faktiskt plikt att lära våra barn ett och annat och se till att det efterlevs. Vi är superbra på att i samråd med barnen införa rutiner men värdelösa på att orka hålla detta vid liv. Vi har provat flera varianter och vissa har fungerat hyfsat bra i några veckor för att sen skita ner sig. T.ex gemensam städdag torsdagar, då poppade vi musik och alla hade städområden utvalda lite med hänsyn till ålder och efter uträttat verk och hemmet var fint inför helgen så fikade vi. Vi har haft en dag/ vecka då alla barn på frivillig tid under just den dagen haft i uppdrag att hämta sina rena kläder i tvättstugan samt gå igenom socklådan för att hitta sina egna strumpor, ev para ihop de vi inte fixat och ta dem med sig.

Det är bara att inse att VI vuxna måste hitta orken och envisheten så att detta så småningom blir en rutin, inte nåt vi ska måsta bråka oss till varje vecka, herreminje vad vi tjatar och skäller. Betänk då att de bor här varannan vecka så det rör sig om två ggr/månaden! Inte alltför stora krav i mina ögon. Sen ska alla hjälpas åt med de löpande sakerna såsom ex fixa sopor, vika ihop och kasta tomma mjölktetror osv osv

BästMatte fick sin beskärda del av sleven när han kom in och log stort medan jag flängde fram och gjorde mitt bästa för att i all frustration försöka dräpa dammsugaren genom att dänga den i varenda hörn jag passerade. När golvet var klart satte vi oss ner vid köksbordet och jag formligen kräkte ur mig allt jag kände och gormade på om att vi måste snäppa upp oss i vår föräldraroll. Till slut sa han ”men sluta gnälla nu surkärring!” och så flinade han. Kunde inte riktigt stoppa ett leende från att leka i mungipan och när sen bonusdottern släntrade in och svarade ”tjaaa jag har fixat till mitt klubb-blad” (bandyklubban) på Mattes fråga vad hon gjort idag, ja då bröt värsta gapskrattet fram för oss båda och där stod hon som ett frågetecken och undrade vad som var så roligt. Nog är det tur att vi har mycket humor och lika nära till skratt som tårar och ilska i detta (tro det eller ej) kärleksfulla hem! ❤️

En kaffetår och lite lugn och ro efter min framfart idag kan göra att pulsen går ner, annars kanske jag får tipsa mina kollegor i all välmening att de bör behålla sina hjälmar på hela nattskiftet när jag är i närheten 😉

Det onda…

…har lättat i själen men jag har fortfarande en oro i magen. Jag tänker inte gå in på de djupaste detaljerna men det som orsakat så mycket oreda i tankar och kropp är vårt bästa dagis Kotten!

Vi har fem äldre barn som alla varit omhändertagna på fina kommunala dagis under våra arbets- och studiedagar. Även om vi båda varit nöjda med våra äldre barns dagis så har inget varit i klass med det dagis som Sally går på nu- och det vill inte säga lite! Lokalerna är fantastiskt mysiga, utemiljön är jättefin, barngruppen består av gulliga ungar och personalen är helt underbara. Detta märks om inte annat på vår gullrumpa, hon älskar att vara på Kotten och vill knappt vara helgledig även om alla stora syskon är hemma och roar henne.

Vi har en familjär känsla där alla känner alla och där barnen är trygga.
Smolket i glädjebägaren är vår brist på ork och energi! Eftersom det är ett föräldrakooperativ så driver vi detta dagis och förutom det ekonomiska ansvaret så är vi arbetsgivare åt personalen. Vi är ju inga proffs men det funkar bra, alla hjälps åt och bidrar med sitt kunnande och drar sitt strå till stacken.

Problemet vi brottas med nu är att vi har svårt att få in nya barn för att kunna fylla ut barngruppen. Många vet knappt att vi finns och vi har jobbat på att profilera oss och sprida ut vår existens. Då vi inte har full barngrupp så faller en tyngre arbetsbörda på oss familjer som är där och nu har vi nått gränsen för vad vi tycker är rimligt. Många i bekantskapskretsen har ifrågasatt hur vi ids engagera oss så mycket istället för att bara lämna och hämta på ett vanligt kommunalt dagis. Vi har orkat och med glädje gjort våra ca 9-10 arbetspass som det var när vi började + ett möte/ månad, av den anledningen att både vi och det bästa vi har, har trivts så otroligt bra! När barnunderlaget minskade och köksdagarna ökade så minskade orken och framförallt fick vi mindre tid över för våra övriga barn.

Under våren har vi jobbat fram olika förslag för att omorganisera driften av dagis och det som ligger närmast är att anställa en köksa på 50%. Då behöver vi inte vara lediga från våra jobb 12 heldagar/ termin utan endast 4 dagar då vi i stället för att laga frukost, lunch och mellis, går in i barngruppen som extra resurs, detta utöver ordinarie personal. En kanonbra lösning då vi föräldrar önskar just mer tid med barnen och att få delta i deras vardag 🙂 Två helgstäd ingår oxå/ termin men det är ju nåt man själv kan ta närhelst man vill under ”sin” helg så det känns inte alls betungande.

Hur slutkonceptet blir är osett men vi jobbar för fullt åt det hållet och förhoppningsvis är vi igång med detta till hösten. Då tror jag att vi blir mer attraktiva och får fler familjer som söker, familjer som värdesätter en liten barngrupp, insyn i barnens vardag och som vill driva och vara delaktig i en 25 år ”gammal” verksamhet. Redan i februari hade vi ett månadsmöte där alla familjer fick ta ställning till om de var intresserade av att vara kvar och ge förslag på ev åtgärd för att förbättra rutinerna. I princip alla var rörande överens om att stanna kvar om vi fick bort köksdagarna. I ett skede där hela det utarbetade förslaget på omorganisation kändes som att det höll på att stupa så blev det oro i föräldralägret. 99% av oss var inte beredda att ta ytterligare en termin med alltför många köksdagar så i ren desperation/ frustration sökte många plats på kommunala dagis. Vi var en av de familjerna.

Med en klump i magen tackade vi ja till en plats på en annan dagisavdelning i närområdet. 6 personal på ca 40 barn jämfört med vårat nuvarande 3,8 personal på 15 barn. Mm kändes kanske inte som ett uppbyte… Och personalen på det nya är säkert jättefina men som bekant, man vet vad man har men inte vad man får. Våran personal ÄR verkligen toppen och ser, hör och uppmärksammar våra barn till max.
Nu står vi och väger… Går omorganiseringen igenom så lättar arbetsbördan ofantligt mycket och då lutar det åt att vi blir kvar. I så fall måste vi fortast möjligt tacka nej till den nya platsen och ta smällen på tre månaders uppsägning. Detta gör vi så gärna om vi känner att beslutet blir till det bästa för oss i allmänhet och Sally i synnerhet! Nu hoppas vi att detta går igenom och att fler familjer vill söka till världens bästa place! ❤️

Så, nu vet ni vad min själavärk berodde på!

Innan gårdagens möte på dagis så åt vi en mysig middag på pizzerian i Munksund. De har bytt ägare och vi provade på deras pizzor med ost- och vitlöksfyllda kanter. Yummie så gott!!

20140618-125059-46259637.jpg

20140618-125121-46281022.jpg

Idag har vi fyllt på både socker- och vitaminnivån. Efter handling på ett av stans storköp så skulle jag och smulan äta glass vid utemöblerna men då passade molnen på att pinka på oss så vi satte oss helt sonika i bilen och struntade i ätförbudet som råder där 😉

20140618-125450-46490651.jpg

20140618-125515-46515970.jpg
Allvarlig men njuter för fullt 🙂

Väl hemma så blev det en skål till mamma och en skål till Sally.

20140618-125608-46568218.jpg
Halverade physalis och kärnfria, halverade vindruvor och körsbär i lillskrots skål

Ikväll skulle jag egentligen på en avtackningsmiddag för en kollega men min kropp vill inte vara med på noterna. Får bara på mig sexiga foppaskor på mina svullna fötter och tinnitusen härjar som mest nu när jag har så förtvivlat ont i kroppen så jag hoppade över restaurangbesöket. Det blev istället en lugn (och hyfsad tyst) surströmmingsmiddag hos svärmor och svärfar, iklädd mjukiskläder och foppa 😉

Ha en fin onsdag!
KRAM ❤️

Ehh… hallååå??!…

…är det nån kvar här?! Ja om DU läser detta just nu så har du om inte annat hittat tillbaka och det glädjer mig!! 🙂

Jag har liksom haft lite fullt på min prio-lista och bloggen sjönk som en sten i turordningen. Eftersom jag är kung när det kommer till långa inlägg så ska jag försöka ge er ett mindre axplock av återblickar från min vardag.

Kalas
En av de största sakerna som hänt är att vår ”lilla bebis” har blivit en stor (bestämd, viljestark, trotsig men fortfarande lika kramgo, charmig) treåring ❤️

20140427-103703.jpg
Kalas hos morfars i Sävast

20140427-103741.jpg
Kalas på Kotten

20140427-103814.jpg
Nästan alla presenter på plats

Min mamma har sparat klänningen som jag bar på min treårsdag och för några år sen tog jag över ansvaret över klänningen. Lite kul att min yngsta dotter använder samma klänning som jag fast 37 år senare 🙂

20140427-104109.jpg
Återanvändning på hög nivå

Påsken
Storhelgen har gått i lugnets och solens tecken. BästMatte har börjat jobba dagtid och ska rita nya processbilder i sex månader så han var givetvis ledig men faktum är att även jag fick vara påskledig. 6.00 på långfredagsmorgon gick jag av från jobbet och vi hade hela barnaskaran hemma så det var lyckat värre.

Helgänka
Eftersom en stor del av killarna i Mattes järngärn är födda -74 så beslutade dom att skippa alla 40-årspartyn och åka på en gemensam resa till en av vännerna bosatt i Haag. Tidigt på fredag morgon flög gänget tillsammans mot sitt äventyr och kvar hemma blev vi helgänkor 😉
Det går inte direkt någon nöd på oss! Vädret är och har varit helt underbart, jag har min stora och lilla tjej hemma som sällskap och har hunnit göra en hel del nytta och nöje så tiden har rusat som den gör när man har trevligt. Men okej jag erkänner, jag saknar min trygga man! Det är nyttigt att vara ifrån varandra för glädjen att återse varandra blir extra stor ❤️

20140427-105214.jpg
Busfröna i Rosvik tar en paus i leken

Stora sonen
Nu är det nedräkning till hemfärd för Simon. Eftersom hans blogg är öppen för allmänheten så länkar jag in hans senaste inlägg som fick mina ögon att tåras. Min duktiga skribent till son ❤️ Han skriver så himla bra, det är bara synd att han blivit lite snål med uppdateringar- fast å andra sidan är jag ju ännu mer snål så jag ska väl inte säga så mycket 😉

Nedräkning
Det finns fler nedräkningen närmare i tiden!

20140427-111127.jpg
Nice!

Inför alla resor så tänkte jag fixa ett intyg för mina värkmediciner så jag ringde min HC för att boka en telefontid med läkaren. Jag måste beställa intyget men även rådfråga om min dagliga huvudvärk som plågar mig! Förutom min fibromedicin så måste jag pilla i mig alvedon/Ipren för att inte däcka i ett mörkt, tyst och svalt rum 🙁

Mission completed. Jag är på banan igen! 🙂
Nu önskar jag er en fortsatt trevlig söndag, själv ska jag gräva fram några piller då det så sakteliga börjar bulta i bakhuvudet på mig!
KRAM ❤️