En mysig eftermiddag…

…på tre pers. Vi vuxna jobbar rätt intensivt just nu och vi har bara två lediga dagar tillsammans på dessa två veckor, lika många dagar som antal nätter vi sover tillsammans. Livet på en pinne 😉

I alla fall, för att göra nåt kul med skrållan så kom vi på att vi skulle åka på Nimbys värld med henne, ett av hennes favoritställen där hon leker, stojar och gör av med lite överskottsenergi. Vi körde latmansmiddag på Max innan vi susade ut till havsbadet. Nimbys öppnade kl 17 och vi kom strax därefter. Tomt, inte en enda besökare förutom vi! Jösses så lugnt och skönt det var, normalt brukar det vara en hyfsat stojig ljudnivå, kids som myllrar i alla kanor och klätterställningar och svårt att hitta en sittplats i ”fika-avdelningen” Vi köpte två kaffe och en festis, sen begav vi oss ut i lekens land. Vi klättrade, kastade bollar, skrattade och studerade vår surrhumla när hon drog fram som en virvelvind. Allas hår stod rakt ut efter all kontakt med plastmadrasser och kanor och det small här och där av stötar på olika kroppsdelar 🙂

Hon tog (video –>) musten ur oss, speciellt pappa som åkte ner och klättrade upp ett flertal gånger, hehe

Innan vi åkte hem så köpte vi med oss ett tillskott till gullrumpans mjukdjurssamling. Hon älskar sina mjukisar och så fort hon är ledsen ska hon ha ett mjukisdjur att gosa med och vid sömn ska minst två- tre stycken bäddas ner under täcket bredvid henne ❤️

Nimby i egen hög person

Vi lämnar vår fyraåring och snäppar upp ca tio år. Vi har ju huset fullt av fina tonåringar, en hyfsat nybliven 17-åring, två blivande 15-åringar och en blivande 13-åring. Behöver jag säga att uttrycket ”små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer” stämmer rätt bra?! Inte för att vi har onormala bekymmer med våra stora barn, de är helt vanliga tonåringar med helt vanliga ”bekymmer”. Det är bara lite andra saker man diskuterar och argumenterar för/emot. Allt från att hålla ordning i sitt rum till alkohol- och tobakkonsumtion, övernattning mitt i skolvecka vs helg, datortider, utgifter osv osv. Att sen vissa dar är riktiga hormondagar med stampande fötter, sura miner och ”ni- fattar- ju- ingenting!” det är typ vardag hos oss för betänk att vi har fyra olika uppsättningar tonåring så det är sällan nån dag då ingen har en bad day!

Hittade en fantastisk krönika som är skriven av Jonna Fyhr. En för mig okänd skribent som i mitt tycke satte rätt ord på pränt. Att vara tonåring är nog en av de tuffaste faserna i livet då många har existensiella grubblerier, många frågor att ta ställning till och en frigörelseprocess när man är mitt mellan barn och vuxen. Kopierar in texten här, gilla eller inte men jag tycker hon satte hammaren mitt på spiken!

Kära lilla tonåring, du som har några år kvar.
   Trots djungeln av intryck och känslostormar och självförakt och droppar av eufori, så vet du någonstans vad som känns rätt och vad som känns fel, långt ner i magtrakten.
   Du behöver inte gå på de absolut coolaste festerna. Faktiskt så behöver du inte festa överhuvudtaget. Du behöver inte hänga med de allra populäraste kidsen. Du behöver inte köpa svindyra kläder för att vara någon. Du behöver inte dricka latte om du inte tycker att det är gott. Du behöver inte hetsa med sex, det händer när det händer. Jag vet hur förbjudet det känns att ligga hemma i sängen en fredagskväll utan några planer, men om det är det du känner för så är det inget fel i det. Jag lovar, samtliga av dina vänner har haft samma ångest över att helt plötsligt ”inte ha något liv” bara för att kvällen inte innehåller fest eller filmkväll. En fruktansvärt onödig ångest. Chilla för fan. Det är det bästa som finns.
   Var annorlunda om du vill, och
försök att stå ut med idioterna som är rädda för ditt mod. Du är inte fel. Du kommer att segra i slutet.
   Vad folk tycker, det är inte det allra viktigaste. Du behöver inte förändra allt vad du är för att passa in i mallen som den perfekta tonåringen.
   Jag minns hur det kändes att radera delar av mig själv. Hur det kändes att hata det jag hörde komma ur min egen mun, mitt tonfall och mina ord. Att ingenting blev rätt, aldrig någonsin, eftersom hela jag tydligen var fel. Jag kunde försöka radera och förinta och kanske tillslut bli lite mer som alla andra var, men allt som fyllde mig då var ångesten över att jag bara var något av värde om jag var allt annat än den jag föddes till att vara. 
   Jag vet att det är problematiskt att säga till dig att vara dig själv. För det är lite det som är grejen med att vara 13, 14, 15, 16 år. Du har absolut inte den blekaste aning om vem du är när du är dig själv. Jag minns en känsla av totalt tomhet. Det var som att allt hade försvunnit. Som att jag var tvungen att börja om från noll igen. Känner du igen dig? 
   Det är jobbigt som fan, men det går över. Du är en degklump som sakta formas allt eftersom tiden går. 
   Håll ut.
   Du greppar efter någon typ av identitet genom att prova nya saker alternativt genom att desperat hålla fast vid det som är barndomen eller
både och på samma gång. Det är okej. Du kommer att göra dumma saker, saker som du kommer att ångra grovt, men i slutet så kommer det att forma dig till något bättre. Jag tar mig rätten att säga att du är lite vilsen, även fast du kanske inte känner av det eftersom du inte vet hur det känns att vara trygg. Och det kan ingen döma dig för. 
   Ställ krav på vuxna. Lyssna på vad de har att säga, men lita inte blint på vad de säger. En dag kommer du att inse att de är precis lika sårbara som du själv.

   Drick inte vodka. Drick cider och vin och öl om du tänker dricka. Men inte vodka. Och låt bli ciggen, för i helvete. Du är smartare än så. 
   Ge fan i kroppsideal. Om din röv kan skita är den perfekt. Om din mun kan äta är den topnotch. Alla modeller ni ser överallt, de är aliens. Det är så få så få så få människor som ser ut just så. Och det ligger en jävla massa jobb bakom det.
   Leta inte efter någon att bli kär i. När du blir kär så blir du kär och då kan du inte styra över det. Att ha en partner är inte lika med att vara ”lyckad”. Man kan vara sjukt jävla nöjd med både
livet och sig själv ändå. 
   Skolan är bra för många men inte för alla. Gör det bästa du kan och oavsett hur det går så ska du inte låta den knäcka dig. För skolan är inte allt. Du behöver inte göra kometkarriär när du är 17 år. 
   Var barn så länge du kan, du hinner vara vuxen. 
   Ibland gör livet ont. Jag vet det. Men det går över. Jag lovar att det går över. 

   För en dag, kära lilla tonåring, kommer du att vara trygg igen.

Hatten av för det!

Nu ska vi ut i solen, detta verkar bli en riktigt fin vårvinterdag! KRAM ❤️

2 reaktion på “En mysig eftermiddag…

    1. Vera

      Håller med dig Tess! Den texten borde många ungdomar ta sig tid att läsa ordentligt.
      Hoppas vi kan få till nån dejt snart, kanske på Nimbys?! 😉
      Pussåkram ❤️

      Svara

Skriv gärna en kommentar