Men jåååå…

…det var skönt att komma hem igår! Jag har inte varit i en sits då jag har kunnat klaga, speciellt inte med tanke på hur min dotter fått lida men faktum kvarstår att en fibrokropp med alldeles för många dökilon på köpet inte mår bra i en föräldrasäng på sjukan! En tunn inplastad madrass på ribbotten, jag har knappt kunnat vända på mig under nätterna pga alla låsningar i ländrygg, rygg och höfter. Sen har vi betydligt behagligare skithuspapper hemma jämfört med den lightvariant av grått, styvt, enkellagrat skyddspapper som brukar dras på undersökningsbritsar, hehe.

Jag vill inte hänga ut nån (som börjar på M och slutar på s) men pga den här personen så var inte bilen kopplad i motorvärmarstolpen (som faktiskt ingick i parkeringspriset) så det tog en hel evighet för mig att få bilen körbar. Startade den för att låta den bli varm medan jag satte igång med det hårda arbetet!

IMG_8827-0.JPG
Snacka om långliggare!

IMG_8826.JPG
Ajaj utan handskar

Sköterskorna gullade med Sofia när hon satt i rullstolen på väg genom korridoren på avdelningen. En av de mer bestämda (som vi upplevde som en av de värsta när Fia låg inne sist för blindtarmen) kom och strök henne över håret och sa ”Åker du nu? Hej då sockerunge.” Med en blinkning och mera strykningar så la hon till ”Och se nu till att killarna är snälla med dig när du kommer hem!” Öhh, vi blev mäkta förvånade båda två men ändå glatt överraskade 🙂 En annan av ”våra” sköterskor (de är delade i två vårdlag) kom ikapp oss i korridoren, böjde sig ner över Fia och kramade henne hejdå. Även jag fick en hejdå-kram av henne 🙂 Det ni! Men å andra sidan så har attityden mot oss varit helt annorlunda än förra gången och jag vet inte varför. Vi har inte betett oss speciellt annorlunda, hon har haft massor ont, behövt smärtstillande osv. Det har varit fullbelagt på avd så de har haft fullt upp men ändå varit in med jämna mellanrum, peppat och strykit på Fia, kallat henne en tålig kämpe och utan minsta suck kommit in och fixat droppet när apparaten larmat om och om igen, precis som den gjorde förra gången då vissa blev så märkbart irriterade! Jaja vi lämnade sköterskorna med en bättre känsla i kroppen den här gången!

När vi klev innanför dörrarna hemma så var köksbordet omringat av ett gäng Kappa-iter, fyra kollegor som gjort ett kaffestopp hos BästMatte. Det kändes hemtrevligt och stämningen var god 🙂 Jag började varva ner och då smög sig en eländig huvudvärk på, dock hanterbar med lite piller. Alla barn kom med goda kramar, vi åt smarrig tacomiddag som kidsen fixade ihop medan jag strök julgardiner, monterade stjärnor och ställde fram lite ljusstakar. Fyra av Fias tjejkompisar dök upp och smet fnittrande ut till hennes rum. Det visade sig att de hade salat ihop lite slantar från klasskompisarna och förutom ett jättefint kort med allas namn i så fick hon nya hörlurar, godis och annat smått och gott. Det värmer mammahjärtat! ❤️. Av den höga dunka-dunka-musiken från Sofias rum att döma så var hennes huvudvärk nästan ett minne blott!

När jag skulle natta gullrumpan så hittade vi inga tuttar hur vi än letade. Då insåg jag att det gyllene tillfället var kommet- avvänjning! (Som sagt bad mom was at home!) Visserligen var hon övertrött men nog tusan somnade hon utan trösten i munnen! På natten kom hon över till oss i vanlig ordning och då pockade behovet på under gråt och arga armvevningar men jag höll ut och till sist somnade hon om. Mamma-Sally 1-0 🙂

Efter dagens frulle så lämnade vi husets två hemmavarande söner att sköta lillasyster medan jag och maken åkte på julklappsrajd. Det gick riktigt bra, nästan allt är klart till våra sex barn förutom de saker som ska beställas på nätet. Vi hittade t.o.m en snygg orange vinterdress av märket Didriksson på stora sonens gamla arbetsplats (där han nu extraknäcker ibland) och den satt perfekt! Bild kommer sen, hon var lika snabb på att ta av sig dressen som att dra på den 😉

Redan när vi åkte hem från SUS så klagade Sofia på att hon hade ont i armen där nålen suttit och detta har bara blivit värre. Den var svullen, varm och så öm att det knappt gick att ta på den. När fina svägerskan kom förbi idag med en gosig pyjamas i present åt Sofia och lite godsaker åt oss alla så fick hon i egenskap av sjuksköterska kika på armen och ge ett utlåtande. Jag misstänkte en infektion el nåt men var osäker om det var lönt att åka upp på akuten. Hon drog i nån tråd via kollegor och sa att det var lika bra att åka upp för prov och ev antibiotika. Trots att vi hade mina svärföräldrar och svägerska med ett barn på besök så drog Matte och Fia iväg. Det visade sig att hon fått en kemisk reaktion på Privigenet så hon blev ordinerad Diklofenak, Omeprazol och nån salva att smörja dagligen. Så, det blir ett besök på Apoteket imorn eftersom hon bara fick tabletter så hon klarar sig ett dygn. NU borde hon baske mig ha nått gränsen för elände och prövningar!!

Egentligen skulle jag ha varit på scrapföreningens årliga julmys ikväll men jag ballade ur! 🙁 Även om jag vet att det skulle ge tusenfalt med energi, glädje och ro i kroppen så var jag för dränerad plus att jag ville vara hemma med familjen eftersom jag knappt hunnit se våra barn. Jag hoppas på bättre läge nästa åt för just den här träffen är något utöver det vanliga, och det beror inte enbart på julmaten och klapputdelningen 🙂

Maken jobbar natt, storbarnen är i sina rum och roar sig med tekniska prylar medan minstingen ligger och sussar gott bredvid mig- utan muntröst 😉 Att jag nattade henne i storsängen är enbart av egoskäl, dels är det så mysigt att ha henne nära men sen kan jag med gott samvete plugga i lurarna och lyssna på ljudbok utan att riskera att inte höra om hon vaknar i sitt rum och kanske gråter, hehe!

Avslutar med bild på godsakerna vi fick idag och det julpimpade köksfönstret!

IMG_8829.JPG
Svägerskan har kokat saffransknäck och mandelknäck, gjort egen tomat/chilimarmelad som med fördel avnjuts på salta kex med brieost

IMG_8830.JPG
Ett fönster klart, snart har jag hunnit huset runt!

Ha en fortsatt skön helg hörni!
KRAM ❤️

3 reaktion på “Men jåååå…

  1. Tess

    Men så SKÖNT att ni nu äntligen är hemma!! ♡ Men hoppas de kan ge Fia lite bättre svar, det där som läkaren sa lät ju väldigt svävande.. :-/ Vad mysigt du gjort i köket & härligt att ha de flesta klapparna fixade. 🙂 Hoppas det går bra för Sally med ”napp-sluteriet”, vi har samma här, Julia lämnade sina till tomten på julskyltningen idag. Var förberedd på kaos vid läggningen men inte ett ord om nappen, både N & jag är typ i chock..! 😉 KRAM till dig, Fia & hela fina familjen. ♥

    Svara
  2. Susanne Jonsson

    Så skönt att ni fått komma hem och att allt är på bättringsvägen. Starka modiga Sofia som gått igenom så mycket. Hoppas verkligen hon får vara frisk nu.
    Tänker på dig också Vera, att du orkar…. hoppas du kan få landa i vardagen en stund, ladda batterierna … du ska ju orka du med.
    Tänker på er och hoppas på mer ork och mer bättring.
    Kram

    Svara

Skriv gärna en kommentar