Åter till vardagen…

…med regn, blåst och arbete av olika slag.

Ska börja med lite klagan och självömkan. Jag har länge haft ilningar i en framtand och sist jag var hos tandis så trodde hon att det berodde på känslig tandhals. Nu har jag haft så ont att jag inte ens kunnat bita i en knäckemacka utan att det har ilat ner till tårna så i veckan blev det ett nytt besök. Hon knackade på tänderna och misstänkte direkt infektion i tanden, mest troligt pga djupgående lagning som läckt in bakterier.
Jag är inte rädd för tandis men ryser av olust bara av ljuden och lukterna som är typiska för tandvården. Men när hon beskrev förloppet så blev jag svettig! Försökte övertyga henne om att det nog bara behövdes en lagning av vanligt hål men det höll hon inte med om. Suckade, knep ihop ögonen och kramade händerna hårt när de satte igång.
Först bedövade de framtanden vilket gjorde nog ont. Sen borrade tandläkaren hål på baksidan av tanden för att dränera den, lätta på trycket och jodå, det kom blod ur tanden! Ett säkert tecken på infektion 🙁
Sen försökte hon bedöva mer eftersom hon skulle in och rensa i roten och helveeete, föda barn är a piece of cake! Så småningom kunde hon borra in i pulpan, filade ur den, rengjorde och fyllde med en bakteriedödande och smärtstillande gegga innan hon la igen hålet igen. Detta är första hjälpen så att jag ska överleva drygt två veckor till slutgiltiga rotfyllningen! Blir tanden alldeles grå då? 🙁

Som om det inte räcker med det onda i munnen så började ryggen spöka igår. Inte i själva ryggraden utan i mjukdelar från nedre kant av skulderblad till svanken. Det pulserar, spränger känns ömt, och jag har inte gjort nåt speciellt som kan orsaka detta. Efter att ha baxat min lekamen hit och dit i sängen för att hitta nån vilbar sovställning så klev jag upp, böjde mig ner med händerna mot golvet för att sakta rulla upp ryggraden. Jag kom halvvägs och sen tog det tvärstopp av en skärande smärta. Bara att gå ner på knä och knixande ta mig upp på fötter igen. Phu, en pärs i sig. Nu knaprar jag piller och försöker vara snäll i mina rörelser så att detta ska gå över. Jag har absolut INTE tid att vara mer dålig än vanligt nu!

Tack och lov så är maken vid bättre vigör än jag och idag är en dag då han verkligen behövs! Morgonen började med att han agerade taxi till Boden åt innebandybrudar som skulle vara på plats 8.30. Kl 11 var det dags för upptagning av bryggor i vår småbåtshamn (där vi har bryggplats trots att vi ännu inte köpt nån båt), kl 13 är det höststäddag på Kotten, vid 16 måste middagen intas, kl 17 åker jag till jobbet för en tolva natt och kl 18 ska bonussonen ha skjuts till träning. Inga sysselsättningsproblem hos Engbergs inte 😉

Ska jag sluta klaga nu?! Hehe, ni slipper mer gnäll för det finns roliga saker i mitt liv oxå. Men det får ni läsa om i nästa inlägg, nu är det dags för lite arbete och umgänge på dagis.

Ha en fin söndag och TACK alla fina läsare för era gulliga kommentarer här och på fb vid våra sorgedagar!! Jag uppskattar det enormt mycket ❤️
KRAM ❤️

Skriv gärna en kommentar