månadsarkiv: september 2014

Himlen…

…har utökats med ännu en vacker ängel! En person med finaste själen och varmaste hjärtat fattas oss!

Den sista av mina ”gamlingar” har lämnat in, min älskade bästa farmor, och jag kunde inte vara där just i ögonblicket! Det grämer mig otroligt mycket även om jag vet att hon inte kunde ha bättre personer i sin närhet än de hon hade på plats. Pappa, hans fru och min faster gav henne trygghet och kärlek till sista andetaget. Jag då? Mm jag njöt av sol, värme och trevligt sällskap i Turkiet. Jag kunde med andra ord absolut inte vara med vid hennes sida men trots den vetskapen så gräver det i min bröstkorg.
Jag fick beskedet från pappa en timme efter hemkomst och det var som att vrida på en kran. Snor och tårar vällde fram i flera timmar, utmattad föll jag i orolig sömn och vaknade med två rödsvullna ping-pongbollar till ögon dagen efter.

Jag vet att farmor har det bättre nu, hon slipper lida på alla sätt och vis och hon finns på nåt vackert ställe, hand i hand med farfar men mitt ego vill ha henne kvar i mitt liv! Sen den dag då hon blev utan sin livskamrat och ungdomskärlek så har hennes personlighet förändrats. Utan farfar blev hon orolig, desorienterad och tjorvig. Hon grät ofta och pratade om farfar som att han fanns i rummet bredvid. Hennes tidigare så mjuka och trinda kropp tunnades ut. Det gjorde ont att se henne så, det var inte den farmor som jag var van vid.

Den farmor jag minns la ofta huvudet bakåt och gapskrattade. Hon var social och trivdes bland folk. Det var ordning och reda i hemmet, ombonat och varmt. På senare år när hälsan vacklade alltmer så städade hon t.o.m innan hemtjänsten skulle komma och städa så att hon inte skulle behöva skämmas (som om det skulle behövas?!) Hon var mån om sitt yttre och var välklädd och fin i håret. Hon njöt extra mycket när min faster kom upp på besök och stylade henne lite extra. Hon är för mig förknippad med vackra, breda Bismarck- smycken, med eller utan berlocker, färggranna mönstrade klänningar och den blåvita ponchon. Även om hon hade nära till skratt och mycket humor så hade hon även ett väl utvecklat humör. Gick något emot henne eller om hon var upprörd så märktes det men det var snabbt övergående. Gudstron var stor och jag fick min första och enda bibel i present av farmor och farfar.
Farmors varma, händer strök ofta på oss alla i ömma rörelser, var det inte på händerna eller armarna så var det kinderna. När hon gav upp sitt gapskratt så kunde hennes hand klappa en på armarna, i takt med skrattet 🙂 Hon var så stolt över alla sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Kramgo, temperamentsfull, omtänksam, kärleksfull och varm- de orden ploppar upp när jag tänker på hur hon var.

Jag var första barnbarnet och hade ”ensamrätt” på dom i nio år. Därefter kom fyra stiliga pojkar in i barnbarnsskaran och vi blev sedda och älskade allihop.

Mina barndomsminnen är fulla av farmor och farfar. Så många gånger jag har följt med till Andreaskyrkan och pysslat i barngruppen medan de var på gudstjänsten, därefter bjöds jag på redigt gofika. Våra tågresor ner till Uppsala då jag fick ligga i mitten och farfar högst upp för att farmor inte vågade ligga nån annanstans än längst ner. Alla övernattningar jag haft i deras hem, där jag till frukost blev serverad varm choklad i genomskinlig grön kopp på grönt fat och till det mackor med kryddost på, allt inmundigat i soffan framför barn-tv. Jag minns de gånger jag hälsade på både farmor och farfar på deras arbetsplatser på Luleå lasarett och SJ, jag fick t.o.m vara med i luciatåget på farmors jobb några gånger.

Ojoj, det är så många minnen som sköljer igenom mig så jag kan omöjligt dela med mig av alla. Gråten har stillat av men jag fasar för den kommande begravningen om en vecka! Hur ska jag ta mig igenom den dagen?! Jag överlevde visserligen farfars begravning men jag minns inte mycket av den, avtrubbad och full av sorg som jag var. Vi får återigen söka styrka och tröst i varandra, vi som blev lämnade kvar.

IMG_5101.JPG
Sally och Gammo

Till dig farmor;
Jag skulle vilja ge dig vingar,
så att du kunde flyga med vindarna.
Jag skulle vilja ge dig havet,
så att du kunde rida med vågorna.
Jag skulle vilja ge dig himlen,
så att du kunde sjunga med änglarna.
Jag skulle vilja ge dig solen,
så att du kunde bo granne med stjärnorna.
Jag skulle vilja ge dig hela världen.
Men allt det där har du redan så jag kan bara ge dig det vackraste jag äger.
Min kärlek till dig.
Jag älskar dig!
Vila i frid världens bästa farmor!
❤️

Nätet…

…lämnar mycket att önska här så det blir inte så mkt bloggande. Å andra sidan så har jag inte så värst mkt att skriva om heller 🙂 Vi gör ingenting mer än att kliva upp tidigt, göra oss iordning, gå ner och paxa en solmadrass, äta frukost (typ samma varje dag), sola, bada, äta lunch (typ samma varje dag), sola och bada ännu mer, duscha och byta om, äta middag (typ samma varje dag), traska runt lite på det enorma området, sminka av oss och vara nerbäddade som senast 22.00
Jenny är ”turkvegetarian” och vill inte äta kött av något slag, jag är livrädd att prova på nyheter pga mina två tidigare kräk- och skitsjukor vid Turkiet-resor så jag fegar.

Drinkarna är inget att hurra för så vi håller oss till efes, vatten och cola. Men bäst av allt- vi njuter trots vår enkelspårighet. Vi slappar, mår gott och är i nuet, gör exakt vad vi själva vill. Som enda svenskar på hotellet bland alla ryssar och tyskar så flummar vi på och skrattar gott åt våra svenska grodor som hoppar ur våra munnar mest hela tiden. Personalen är bättre på både tyska och ryska än engelska så missförstånden är många 😉

Bildkavalkad kommer vid hemkomst, promise.

KRAM ❤️

Nu…

…är det äntligen dags!

IMG_7932.JPG
Ikväll åker jag och fina vännen Jenny på solsemester till Turkiet! 🙂 Inte min första resa till landet men väl till staden. Vilken lyx att ha ca 20 minuters busstransfer istället för 2,5 timmar!!

Lite bubbel i magen har jag allt. Allra mest av längtan (och som alltid lite nervositet) såklart men även en gnutta oro men inte i sån utsträckning av sistnämnda att jag förstör min egna resa. BästMatte är kvar hemma med barnen och jag kommer att sakna min familj! Lite skumt känns det att resa utan min man, detta blir min premiärresa med en kompis som sällskap- men tro mig, bättre sällskap kan jag knappast få! Vi är på samma våglängd och har 100% tillit och ärlighet mellan varandra och då klaffar allt 🙂

Typiskt nog kände jag igår att jag blev torr och fick kli i halsen så nån form av höstsnuva är på G! Sippade i mig en silvergrogg igår men måste nog ta ytterligare en nu på fm. Känns inte helt okej att dricka rödvin en onsdag fm men nöden har ingen lag 😉

IMG_7931.JPG
1 dl rödvin, 1 dl KS och lite citron

Eller så kör jag på Mattes variant och gurglar whisky, han har många flaskor som jag kan nalla från 😉

Förhandsröstat har jag kommit ihåg att göra eftersom jag är borta på valdagen. Känns skönt att jag gjort min plikt och nyttjat min rättighet även om jag vet att det hjälper föga. Majoriteten av politikerna lovar runt och håller tunt så det känns knappt som att man behöver grubbla över sitt val. Visst, ambitionen är säkert god och viljan till åtgärder finns men… Ett är då säkert- jag och vårat främlingsfientliga parti är inte kompisar!! Jag kan tillstå att de har vissa vettiga åsikter men konstigt vore väl annars. Ett missnöjesparti plockar godbitar från andra partier och allt låter så bra. T.o.m i vissa invandrarfrågor har de en poäng men- och det är ett stort MEN- de har ett livsfarligt stråk av ras- och främlingsförakt så NEJ, min röst fick de inte!

Idag ska jag mysa med gullan hela dagen och pussa ordentligt på henne! Packa sista sakerna, duscha och äta middag med familjen innan vi lämnar stan vid 17.30. Sen återstår att se om bloggen uppdateras under semestern, risken (el chansen) finns 😉

Ha det gott och sköt om er!
KRAM ❤️