Äckelmagade…

…kan med fördel hoppa över detta inlägg för det blir lätt negativt och tungt snuskigt med kräk och bajs- typ 😉

Mitt sista inlägg skrivet i Turkiet andades optimism och glädje. Jag kan meddela att de känslorna snabbt sveptes bort så fort jag satte mig i transferbussen.

Jag mådde kanonbra när bussen kom 19.10, vi dunkade ner rumporna i varsitt säte och började rundturen där fler resenärer skulle hämtas på utspridda hotell. Efter tio minuter gurglade det till i magen och jag tänkte ”ohshit, vad nu?!”
Ytterligare fem minuter senare började jag kallsvettas, illamåendet stegrades och vågor av panik sköljde över mig vid tanken på en 2,5 timmar lång bussfärd med illamåendet uppe i halsgropen- ”nära-döden”-känslan har sällan gjort sig så påmind som då!
”Har vi nån tom påse med oss?” väste jag fram åt Matte som frågande tittade på mig och svarade nekande. När han såg mitt tillstånd så grabbade han tag i min hand och försökte peppa mig så gott det gick.

Jag räknade minutrar och kilometrar och förbannade min otur! Just där och då drog jag paralleller mellan alkohol och Turkiet då tanken ”aldrig mer” repeterades om och om i huvudet på mig. Har varit till Turkiet flera gånger men endast de senaste två gångerna har jag blivit dålig.

Till min stora lättnad så klarade jag att hålla ut tills vi stannade på det vanliga halvvägs-stoppet på ett café. Har aldrig klivit ur bussen förr men nu rusade jag in och letade toaletterna.

Bås nr ett låg i totalt mörker så jag skyndade vidare till ett annat. När jag slet upp den dörren så fanns det ingen toastol där, endast ett hål i golvet. Skit oxå- ilade vidare till bås nr tre där jag damp ner på stolen och gjorde nr ett. Tack och lov så hann jag inte göra nr två innan jag märkte att det lilla papper som fanns bara räckte till ”lättare vara”. Snabbtork, upp med brallan och in i bås fyra där jag inte längre kunde råda bot på trycket. Men vad faaan!!! Knappt nå papper kvar här heller!! Under grova svordomar och med stresspuls började jag leta efter ev papper i väskan, papper som givetvis inte fanns. Då hörde jag att nån gick in i ett annat bås så jag fick svälja stoltheten och fråga den svenska kvinnan om hon kunde räcka mig papper från ett annat bås.
”Behöver du mycket?” undrade hon
”Ehh, ja det behöver jag”
Fan vad pinsamt, men nöden är jävlat laglös!

Efter uträttat ärende så gick jag ut till Matte som stod utanför bussen men jag mådde fortfarande rutten räv.
”Har du spytt?” frågade Matte
”Nä, det har jag inte”
”Gå och gör det då!”
”Öhh, hinner jag då?”
”Gå nu, stoppa fingrarna i halsen!”
”Okej då”
Efter order från den mest kräkrädda mannen så kutade jag in till toaletterna igen, lydig som jag ju alltid är 😉
Tog första bästa bås, det mörklagda för där kunde jag dra ut en rejäl mängd papper.
Vet ni hur svårt det är att panikkräkas under tidspress?! Jag fick kämpa som en dåre och kom ut med rödsprängda, igensvullna ögon. Min fräscha semesterlook var puts väck! Mötte en stirrögd, stressad make som var på väg att hämta mig för alla, inkl chauffören var på plats i bussen.
Dårskap!!

Vi bytte plats och satte oss längst fram i bussen, med handväskan laddad med en påse och ett gäng papper utifall att- Gud förbjude- jag skulle må så där sjukt illa igen. Mattes råd visade sig vara rådigt värre för resten av resan gick hyfsat bra och vi nådde flygplatsen i Antalya.

När vi skulle igenom andra säkerhetskontrollen så tittade jag på Matte och suckade- jag hade ju samma bh på mig som vid utresan från Kallax!! Mycket riktigt, bågen pep när jag gick igenom. En turkisk säkerhetsvakt kollade mig med ”spaden” och sen visiterade hon mig från topp till tå. Jag försökte förklara att teorin var bh-byglarna vid förra kontrollen men det gav inget utslag med spaden. Då jäklar satte hon in manuell kontroll och SOM hon kände! Tittade ner innanför halslinningen och drog händerna fram och åter, åter och fram över brösten. Jag fick passera och med ett flin sa jag till maken att så grundligt som hon tafsade på mina behag hade han aldrig varit i närheten av, hehe. Kanske liiiten överdrift men vi spekulerade i om hon kanske föredrar kvinnor i sitt privatliv 🙂

Gissa vilka platser vi fick på planet? Jajamensan 1D och 2D igen! Däremot hade vi så tur så att treraden 2A-C var ledig så vi fick byta och på så sätt sitta bredvid varandra. Nu blev det visserligen en sovresa efter vi fått maten men det var ändå skönt att få sitta bredvid min trygghet i livet, spec när jag var lite stukad i kropp och sinne.
Vi var tillbaka i vackra Norrbotten runt 3-tiden och hade en timmas väntetid innan ❤️ och ❤️ kom med sin bil. Vi kramades, packade ur deras väskor och packade in våra, sedan gick de till incheckning mot Samos medan vi körde deras bil hem till oss. Sällan har det varit så skönt att komma hem!
KRAM ❤️

Skriv gärna en kommentar