månadsarkiv: juli 2013

Spela roll…

…eller kanske rull(e) om man resonerar som vissa i familjen…
H U R svårt kan det vara att plocka bort den tomma rullen, kasta den i soporna mindre än en meter från hållaren och sätta dit den nya rullen?!
Mycket svårt uppenbarligen *suck*

20130725-095738.jpg

Nåja jag får trösta mig med att detta inte stämmer överens med den klockrena tonårstexten som florerar på fb- just den här gången var läget bättre för en nödig stackare 😉

Att analysera tonåringarna är ett heltidsjobb….här kommer lite detaljer.
Tonårsdygnet:
06-12 Natt
12-18 tidig morgon
18-24 dag
24-06 eftermiddag.

För att spara energi använd endast fåstaviga ord när du pratar.
Typ….
kbry, wtf, lol, ba, a, ä, å

Låt alltid allt du har på dig ramla av i en hög där du står.
Har du redan placerat tallrikar, glas, rester, sopor där så betyder det att du är strukturerad.
Det är även lättare för den föräldern som jobbar i hemmet att plocka upp efter dig när allt ligger på samma plats.

Om toarullen tar slut så släng den på golvet och sätt inte dit någon ny.
Det är roligt att veta att nästa person måste förflytta sig 2 meter i prekär ställning.

Ha alltid din Iphone/smartphone på ljudlöst.
Det finns tydligen folk som tror att man ska prata i dom och försöker nå en i dom hmmmm.

All kommunikation sker via skype/facebook/instagram.

Hygien:
Antingen duschar man 20 sekunder i veckan eller 20 minuter i timmen.
Vid alternativ 1 använd ½ flaska parfym dagligen.

Alla måltider intas mellan 18-03….gärna en gång i timmen.

Använd aldrig samma glas!

När du ska torka upp efter dig med trasa se till att den är rejält blöt innan….bry dig inte att torka efter….lite vatten har ingen dött av.

Ät endast saker med mycket socker i.

Dina småsyskon lyssnar mycket bättre på dig om du slår dom samtidigt som du förmedlar ditt budskap.

Slå aldrig av TVn när du lämnar rummet så slipper du det jobbiga jobbet att slå på den igen när du kommer in igen 3 timmar senare.

Det är alltid din förälders fel att du har tråkigt.

Men man kan inte låta bli att älska dom ändå

Jag fick vatten på min kvarn när våra tonårstjejer möttes i dörren in till vardagsrummet och den äldre lekfullt daskade till den yngre över skallen samtidigt som hon sa nåt till henne. Genast plockade jag fram ovanstående text och lät tjejerna läsa igenom den. Ju längre dom kom desto mer skrattade dom vilket jag tolkar som att även dom insåg den höga sanningshalten 🙂

Vi har kalasat i dagarna tre. Stora sonen firade (tyvärr) sin 20-årsdag i USA men övriga tre juli-barn har firats på sina dagar. Nu har vi härligheter och problem som rör åldrarna 20, 15 (och ett halvt), 11, 13 (gånger två) och 2,5. Det gäller att vara flexibel då problem och diskussioner kan variera mellan ofrivilligt blöjbyte, olycklig kärlek och användande av cykelhjälm. Men en sak är då säker- små barn, små bekymmer!

Idag har vi haft en ljuvlig dag! Sol, värme och skön tillvaro hemma på gården. Endast dom två yngsta barnen var hemmavid och när maken sov efter nattjobb så passade vi på att sola, läsa (okej, jag gjorde dom sakerna), springa i vattenspridaren, mumsa melon, körsbär och glass, pimpla kaffe och hinka saft, bada i barnpoolen och… bara finnas till. Det är så mysigt att ta ut kaffeperken på altan och njuta av den goda drycken medan ungarna roar sig bredvid mig.

20130725-193014.jpg
Vilken tur att jag fotade, då slapp jag ju sätta er i djupt chocktillstånd med bilder på det vita fläsket!

20130725-193128.jpg
Kaffe och iskall saft- höger/vänster funkar med dom dryckerna oxå 😉

20130725-193237.jpg

När snyggo klev upp efter skönhetssömnen så åkte vi ner till festivalområdet för att köpa den utlovade ballongen till snorpan och få i oss lite ”snabblagad” mat. Det blev Pulled Pork, det var så gott att det jumjumade i munnen!!
Träffade på stora dottern med ett gäng vänner och jag ”lurade” med min karusellälskande dotter i en hiskelig mackapär som heter Booster. Vi är lika orädda båda två men då hon sparar sina slantar för nöjesturer med polarna så betalade jag för åkturen. Jösses Amalia vad frän, synd bara att allt roligt tar slut så fort!

Jag blev jävligt irriterad på vår väg ut från området. En överdrivet trevlig kille, en säljare från e-on, pratade fast oss och ville givetvis minska ner på våran garanteeerat dyra elkostnad. Till saken hör att vi grävt in fjärrvärme förra sommaren och anser att vi har en rätt hygglig kostnad med tanke på våran stora familj på sju-åtta pers. Tydligen skulle vi oxå spara in sååå många slantar när vi slipper vår nuvarande fakturakostnad- vi som faktiskt har e-faktura!

S: vad har ni för månadskostnad idag?
(maken höftar snabbt)
M: tjaaa….tusen kronor kanske…
(säljaren med ett stort leende)
S: men visst vore det väl härligt om ni bara behövde betala 700 varje månad?!
M: jo men vi… ja vi får fundera lite.
S: vad har ni för postnummer, 9…?
M: 94XXX
(säljaren skriver in det på en ansökningsblankett)
M: skriver du upp det?! (skeptiskt tonfall, skruvar på sig och är på väg att gå vidare)
(säljaren viftar dämpande med handen för att vi inte ska gå)
S: lugn nu, lugn nu!
S: har ni bott länge i Piteå?
M: (med ett skratt) ja i snart 40 år!
S: och var hamnar man då?
M:?!?! vad menar du?
S: jamen vilken gata bor ni på?
(säljaren redo att skriva in även det på blanketten)
M: nämen vet du, vi får fundera lite, du behöver inte skriva nå mer.
S: jaha! det var synd!! (butter uppsyn)
M: det tror jag säkert!

Sen gick vi. Jävla stolpskott till säljare!! Eller rättare sagt, ful metod dom kör med! 🙁 Undras just hur många som han och hans kumpaner (inte kompanjoner för såna där gåpåiga typer är nästan kriminella i mina ögon) lyckas lura fast. Och att han försöker lisma in sig och vara personlig (ah, blev det inte en rosa kattballong! Det tycker jag att hon borde ha fått) då han råkats överhöra snorpans kval att välja heliumballong när vi passerade in på området.

20130725-201938.jpg
Gissa om jag ska leka Kalle Anka när Dora ger upp och blir en tunnis?! 😉

Desto trevligare var det att svänga förbi snorpans faster och hennes sambo på en snabb kaffetår. Varför blir det att man ses så sällan?! Hektiska tillvaro!

Det sista besöket på agendan blev inte av pga hälsoskäl och det smittades nog till mig oxå. Jag har en dunkande huvudvärk och kroppen är söndermalen i kvarn, det känns då så. Det är nog bara att inse att min fibrokropp inte håller för spännande karusell-åk där alla muskler krampar av rädsla för att ramla ut på marken från 50 meters höjd. Jag kände mig mörbultad direkt efter åket och det har aldrig hänt förut. Men jag kommer att knapra piller i fortsättningen för nåt roligt måste jag få ha!

Nu ska jag trycka i mig en dajmstrut och bädda ner min solvarma hydda i sängen och kvällens underhållning får bli bok på paddan- njutningsfullt!

Ha det gott och lev flott!
KRAM ❤

Mkt ska man vara med om…

…när man har hetlevrade barn! Morgonen började med ett raseriutbrott från snorpan som i affekt bankade ner sin fina Pippi- kanna i plattorna framför kaminen

20130722-100731.jpg
Krasch!

När lugnet lagt sig så slog jag mig ner vid köksbordet med en kopp kaffe och laptopen för att reka nästa års… ja jag kommer till det strax. *plask*, *dropp,dropp*, *schluurp* hördes från vardagsrummet och på två röda hade jag full koll på vad den nyss tv-tittande gullrumpan hade för sig. Hon doppade ett godishalsband i juiceglaset, sörplade av drycken från halsbandet (med juicen rinnandes efter armen och droppandes ner på bänk och golv)
Men suck! När jag kom med ett papper och lyfte upp alla saker för att torka så kom paniken för fröken när hon insåg att jag skulle konfiskera hennes roliga saker.
-”NEJ MAMMA, du inte ta min jooos!”
-”Tänk för att jag gör det, du får inte grisa såhär!”
-”DU ÄR DUM MAMMA! Ja inte tycker om dig! Du skäggig!!” (sägs med djup argrynka mellan ögonen och gungande lockar på ilsket skakande huvud)
-”Haha, är jag skäggig?!”
-”Mmm. Du skäggig, inte pappa!”

Mycket ska man höra innan öronen trillar av 🙂

Igår hade vi vuxenmys med tända ljus, pepparstek med stekt potatis, sallad, peppar- och beasås och två glas rött (och fyra för svampen ME) Vi firade att vi överlevt våra första sju år tillsammans ❤ Egentligen firade vi en vecka i efterskott men who cares?! Det märks att vi är slutkörda båda två, kl 2.30 vaknade vi upp med ett ryck i soffan, då låg jag med huvudet vilandes mot sittsovande makens bröstkorg. Öhh, film- ska man se slutet på såna?! 😉

Jag är svag för god mat och därför ser jag ut som jag gör för det har inget med mitt ständiga godis- och ostkroksintag att göra och en av dom bästa på att kocka är min svärfar. Vi hade turen att få äta stek, potatis och sallad i byn för några dagar sen och oh.my.god så gott det var! Snorpan var på gott humör och fick farmor att sjunga en truddilutt i den roliga skränande mikrofonen

20130722-102406.jpg

20130722-102418.jpg
Klockan-halv-tolv och micken

Farfar gick ut med snorpan och hjälpte henne att plocka smultron på ett strå, somrigt så det förslår!

20130722-104250.jpg

Dagen idag bjuder på strålande sol men det blåser nordanvindar vilket bryter ner min kropp. Jag är inte det minsta sugen att gå ut, jag vill helst kokonga min onda kropp i en mjuk filt men jag har ett litet liv att ta hänsyn till så jag får så lov att masa mig ut, lite mer påbyltad än normalt i solvädret. Då gullrumpan vaknade redan kl 6 så blir det promenad och lunchvila idag, oavsett om hon vill eller inte!

Vad var det jag rekade då? Vi jubilerar jämnt nästa år båda två och jag har försökt flörta med min man att vi ska ha en 80-talsfest eller bara en ”vanlig” fest tillsammans med nära och kära men han vill absolut inte!
-”Du får välja mellan en fest eller en utlandsresa”
Jamen då blev det inget svårt val- en sol- och badresa kändes mer lockande, speciellt nu när sommarvädret suger hästballe! Sen kan man alltid fixa en trevlig sammankomst med vänner nästa sommar men utan presenter och uppvaktning, men säg inget om det åt han 😉 Vi får se om det blir vår- eller höstresa och vart det bär hän men en lugn avkopplande batteriladdar-resa känns mest aktuell!

Nå, jag ska stoppa i snorpan lite lunch nu innan vi beger oss ut på promenad i stormen. Håll i hatten säger jag bara!
KRAM

Sommar eller inte…

…man sitter säkrast inomhus även vid bra väder! Vi strosade runt på stan igår och gjorde diverse ärenden. Vi avslutade med gofika på ett av stadens fina caféer, Ekbergs. Vi valde att sitta inne eftersom uteserveringen var fullsatt och avnjöt varsin bakelse. Vid båda borden på ömse sidor satt äldre par som skrattade gott åt snorpan som inte kunde välja vad hon ville ha utan tog en dutt från alla bakelser med god aptit och sög i sig festis i rasande fart. Idag när jag slog upp tidningen så läste jag om en händelse från uteserveringen, ca två timmar efter vårt besök. Huga, sitt inomhus säger jag bara!

Att vi inte har bästa vädret här uppe i norr är nog rätt välkänt, åtminstone för alla som läser på Facebook. Jag tror att det beror på att vädergudarna väljer väderområde efter arrangemang. Gothia Cup har spelats nere på västkusten och givetvis ska ungdomarna och deras publik ha sol och värme! På onsdag till veckan startar PDOL (Piteå Dansar Och Ler) och då verkar vi få fint väder! Men meteorologerna och journalisterna har ljugit förr så jag sätter min tillit till min egen teori om vädergudarnas val 😉 Ett är då säkert, vi i norr kan med gott samvete göra upp en eld utan risk för att orsaka skogs- eller gräsbrand- om vi hinner mellan regnskurarna! (det gäller att se det positiva i kråksången!)

Dagen idag började annorlunda. Kl 9 vaknade jag och kollade på klockan. NIO?! Med ett ryck slängde jag mig upp och kollade om det lilla livet i spjälsängen andades för såhär rejäl sovmorgon hör inte till vanligheterna! Jodå hon sussade så gott *puh* fjantmamma! Jag låg kvar i sängen och njöt av tystnaden med nätet som underhållning. 45 minuter senare behagade lillhjärtat slå upp sina ögon och i vanlig ordning skrattade hon gott med sitt glada morgonhumör aktiverat (hon brås inte på sin morgontrötta och småirriterade mamma minsann)

Vi gick ner till köket för att fixa frukost och där kom mitt morgonhumör fram 🙁

20130720-114346.jpg
Slut kaffe kvar!!

Vilken rackarns tur att vi alltid har en burk snabbkaffe hemma, annars hade ragatan varit tvungen att klä på sin blekfeta kropp och glada snorpans perfekta barnkropp och bränna iväg till affärn.

Efter frulle blev det soffmys. Snorpan har bestämt deklarerat att när hon blir stor så ska hon flyga flygplan med storebror Simon (bra!) och snusa som mamma (mindre bra!) Vi försöker säga att man inte ska snusa, det är bara mamma som får göra det. Men tydligen finns en önskan att vara (eller kanske göra) som mamma;

20130720-114733.jpg
Titta, NU vi likadana mamma!

Jag tror det vore grymt oskönt att trycka upp en klump Hockeypulver under läppen, det räcker nog med några korn! Kanske jag borde passa på att avskräcka henne redan nu med den metoden 😉

Nä jag tror att vi brassar iväg och köper riktigt kaffe så resten av dagen fortsätter bra!

Det krävs inte mycket…

…för att känna genuin glädje!
Att jobba på en könsdominerad arbetsplats kan innebära både för- och nackdelar oavsett om det är få manliga på en kvinnlig arbetsplats eller tvärtom. En sak man kanske sällan reflekterar över är ledig tid… Just när man är på jobbet så är man (förhoppningsvis) en i gänget, accepterad och inne i gemenskapen. Men hur funkar det när man är ledig? Jag ser en stor skillnad i besöksfrekvensen mellan mina och BästMattes kollegor. Jag tror inte att så många av er läsare undgått att vi jobbar i samma fabrik fast på olika skift och numera även olika avdelningar. Eftersom jag varit stationerad några år på samma avdelning som maken så känner jag i princip alla, åtminstone majoriteten av alla människor ”där uppe”. Nån gång om sänder så får vi besök av kollegor men få kommer väl egentligen för att träffa mig, det är mannen i huset som lockar 😉 Jag tror inte att det har att göra med mig som person utan det är nog mer ”naturligt” att grabbsen hälsar på sina manliga kollegor än oss få kvinnliga. Detta är inget jag stör mig på utan jag har full acceptans för det.

Men, ingen regel utan undantag! Det finns två manliga kollegor som faktiskt kommer med jämna mellanrum som inte bryr sig nämnvärt vem av oss som är hemma, dom kommer förbi på kaffe och lite skitsnack och det glädjer mig- som fan! Att jag oxå ”duger” som kaffekokare och pratkompis 🙂

När jag började på fabriken så var jag orolig att fruar/ sambor/ flickvänner skulle se mig som ett hot. En singelblondin… Även om jag och min lagvigda man hittade varandra redan under mitt första sommarjobb så fanns känslan, eller snarare kanske rädslan kvar. Hur ser det ut om en upptagen karl hälsar på en kvinnlig kollega? I dagsläget är det nog annorlunda, jag är helgängad och dom flesta kvinnor tillhörande manliga kollegor har träffat mig och vet vem jag är= ofarliga jag.

Det som värmt mitt innersta mest på sista tiden är just under ledighet. Två av mina skifteskollegor har skickat sms åt mig, en frågade hur det gick för mig på jobbet med den förhatliga trucken och en skickade en bild på sin fredagsgrogg samma kväll som vi gick av på ledighet. Det behöver inte vara märkvärdigare än så! Då får jag en känsla av att jag är en i gänget- även på ledig tid. Att jag finns, att dom tänker på mig utanför arbetsgrindarna. Under arbetsskiften känner jag verkligen att jag har min plats, jag har jättebra kollegor så där har jag aldrig tvekat. Låter kanske lite fånigt men så är jag ju oxå en hyfsat fånig filur! 🙂

Den fåniga hörseln då? Den har ni sluppit höra om på länge. Detta beror på att det inte händer så mycket kring den. Jag har fortfarande kvar den irriterande tinnitusen (sprungen ur min ”plötsliga dövhet”) som dessutom förvärras under arbetsperioderna. Trots bra hörselkåpor så slinker det igenom för mycket oljud i vår väldigt bullriga miljö ute i renseribyggnaden och efter avslutade skift ringer det högre i öronen. Ändå är vi inte ute i oljudet så väldigt lång tid eftersom vi roterar på fem befattningar men tydligen räcker det för att försämra i öronen. Två av passen är ute i truck alt traktor, två är inne i vårt tysta manöverrum, endast ett pass är ute i ”det mekaniska”

Nu har jag iaf fått en kallelse till öronmottagningen på lasarettet i Sunderbyn. Om tre veckor ska jag dit och utreda min tinnitus med hjälp av elektroder i panna och bakom öronen. Därefter utsätts jag för otrevliga ljud och då avläser dom reaktionerna i öronens hörselgångar och nerver. Det kommer en bättre beskrivning då jag gjort undersökningen men det ska bli spännande att se vad dom kommer fram till.

I förrgår fick vi äntligen tummen ur hålet och hälsade på goda vänner som vi inte träffat på länge. Till djurälskarens stora glädje fanns där två sköldpaddor som hon inspekterade genom glasrutan på akvariet. Men bäst av allt, två mjuka kaniner som hon fick gosa med och mata med blad och morötter!

20130720-003331.jpg
Hej Chili

20130720-003402.jpg
Varsågod Kanel, ett blad?!

Innan maken åkte iväg på nattjobb så åt vi skräpmat och vissa hade en egen syn på hur man kan fixa sin burgare så den blir extra god!

20130720-003553.jpg
Nä det är varken min eller Mattes idé

Idag ska vi på middag hos svärföräldrarna. Då ska snorpan ta med sitt nya armbandsur i trä (som ständigt är halv tolv) och mikrofonen som man inte bara kan sjunga i utan som även kompar med rytmiska toner eller fyrar av applåder beroende på vilken knapp man trycker på 😉

Ha en fin dag vart än ni befinner er i livet! ❤
KRAM

Zzz…

…ibland blir man knockad av trötthet även om man är sötaste snorpan i världen ❤ (och trots att man har lyckats sockerdopa sig med tre glassar tack vare en enorm charm och vilja)

20130718-151726.jpg