Träddödandet…

…fortsatte igår när jag gick av min tolva fm. Vi har hyrt en skylift och snälla grannen T hjälpte till att plocka ner snedtallarna. Dels för att han är snäll såklart men även för att han har viss vana av trädkapning och dels för att det nog är skönt att delta när träden står mellan våra hus och kan rendera i en merkostnad i form av huslagning om träden tas ner på fel sätt 😉

Fick frågan på jobbet om vi håller på att kapa ner alla träd i skuthamns- och munksundsområdet eftersom dom hört att vi kapat tidigare, haha!

Jag och grannfrun B tog självmant på oss en kombinerad roll som arbetsledare/ åskådare där vi satt med varsin kall öl i glasen och ömsom glodde och ömsom kom med goda råd. Kanske inte alldeles uppskattat av våra lagvigda män men dom klagade inte på oss iaf 😉 (ska jag vara ärlig så glodde vi mest och surrade om allt mellan himmel och jord- tips och råd mumlade vi mest mellan varandra)

Här har ni lite bilder från trädens sista resa;

Den här synen mötte mig vid hemkomst

Nerifrån och upp kapades det

Hmm, vi kanske skulle spara topparna?! Solen orkar lysa upp hela framsidan ändå 😉

Hööögt upp i luften

Sisten ut!

Helljookarns vad knäppskorvar som flög runt i luften, det räcker inte med trettio stycken!! Gissningsvis så pajade vi deras bo- synd för dom för då måste dom ju emigrera 😉

När sista trädet var naket men ännu i upprätt läge så gav fotografen upp eftersom en trött liten två- åring var tvungen att nattas. Jag behöver knappast tillägga att mamman oxå nattades, jag somnade som en klubbad oxe och vaknade imorse med full klädsel på och gårdagens mascara i smuliga flagor runt ögonen. Not nice! Men tanken var inte att jag skulle sova, bara natta snorpan eftersom maken hade lagt in en önskan om lite fredagsmys i soffan (och nu snackar vi barnvänligt mys så sätt inte igång tankegångarna :)). Tyvärr är detta ett orealistiskt önskemål då jag varit vaken sen 4.30, jobbat 12 timmar och skräpkroppen är slut av värk och energisugande pollenallergi. Jäkla gamm’kärring! *suck*

Så här såg det ut när vi klev upp imorse

Idag ska slagfältet röjas upp så att tomten återgår i hyfsat normalt skick 🙂

Ett enkelt jobb att plocka fina kottar när 35-åriga tallar ligger på marken 😉 Nu ska jag bara bestämma om jag vill ha dom naturella eller spraymålade.

Mycket ved blir det och vi delar detta på båda hushållen tack vare samarbetet med nedkapningen.
Nu är framsidan helt fri från träd vilket kommer att ge oss solsken fram till tvåsnåret då vi oftast brukar förflytta oss till altanen på husgaveln där solgasset ligger på till sen eftermiddag. Ljuvligt! 🙂

Förutom allergi och värk så var sista arbetsdagen för den här skiftcykeln bra! Ett avbrott i vardagen blev det när jag tog våran pickup och hämtade L på torken på pappersbruket. Hon har inga alkoholproblem så hon är inte på en sån tork utan hon gör sin praktik på den avdelningen 😉 och efter praktiken börjar hon sommarjobba på samma avdelning. Det roliga är att vi gått parallellklass under högstadiet och spelat fotboll i samma lag under samma tid, sen har vi inte haft med varandra att göra förrän för två år sen då vi var på trevlig påskmiddag hos gemensamma vänner. Nu går hon den nya processutbildningen och har vi tur så blir vi kollegor på samma företag om några år 🙂 Det blev en rätt ytlig beskrivning och rundvandring på renseriet men hon fick iaf se hur vi har det och detaljer är onödiga i dagsläget då hon är på ett helt annat ställe. Sen åkte hon med en sväng i trucken och fick vara med när jag tog ett nyp tremetersved och la på björkbordet. Lätt nervöst och extra spännande att utföra arbetsmomentet med passagerare 😉

Jag är helt blöt i svett efter ett truckpass, ändå kör jag fortfarande inte mina två timmar som jag egentligen ska. Jag har ändå jobbat upp mig i ca en timmes körning/ gång så det tar sig även om det sitter långt inne! Jag är nog inte född till chaufför men likafullt är huvudet komplext! När jag är på jobbet så gruvar jag och svetten rinner efter ryggen när jag med axlarna fast förankrade i öronen lossar en bil men när jag är ledig så känns det nästan som att jag ser fram emot nästa körtillfälle. Hur friskt är det?! Kanske jag ska tolka det som ett tecken på att det finns hopp även för mig och min relation till trucken 🙂

Egentligen borde jag krypa in i pusselhörnan nu och beta av mina beställningar men hur motiverar man sig själv när vädret är så fint? Det blir säkert som vanligt, jag sliter mitt hår och jobbar i panik sista dagarna innan mina alster ska vara klara. Hopplösa jag 😉
Näe, jag tror jag går ut med min kaffekopp och möter ännu en varm och solig dag. Först ska jag gräva fram proppar till öronen då ljudet av motorsågar får mina svajande trumhinnor att gråta!

Ha en fin dag!
KRAM ❤

4 reaktion på “Träddödandet…

    1. Vera.m.fl

      Gissa två gånger 😉 Mannen med respekt för höga höjder stod stadigt på marken och drog undan alla tunga, neddimpande grenar medan grannen jobbade uppe i höjden!

      Svara
  1. Anonymous

    Det var så spännande att se vad du gör på jobbet. Snacka om att det är olika arbetsuppgifter på olika ställen!! I mina ögon är du en superduktig truckförare. Skit i de stressade chaufförerna och ta det lugnt bara…Jag vet, lättare sagt än gjort!! Tror att vi tjejer har nån extra press på oss att vara duktiga i detta mansdominerade yrke…..

    Ha en skön semester!! Jag är också ledig nu men ”bara” i en vecka. En liten försmak av det ljuva livet som Kappa-arbetare 🙂

    / Linda

    Svara
    1. Vera.m.fl

      Tack snälla du! 🙂 tänk om man slapp vara så självkritisk, livet skulle bli så mycket enklare! Visst har vi olika uppgifter beroende på var man är, det är det som gör att man inser att alla är lika viktiga för produktionen oavsett vilken avdelning man är på.
      Skönt med ledighet, även om det ”bara” är en vecka 😉
      Ha en skön ledighet!

      Svara

Skriv gärna en kommentar