Min stora kärlek…

…BästMatte är med i dagens Expressen. Reportern hade uppenbara problem med dom inblandades namn men shit happens 🙂

En reporter och en fotograf gjorde ett besök i stan för några dagar sen och kände på pulsen i den hockeyglada och tudelade staden. Det är nog ungefär 50/50 när det kommer till Skellefteå- och Luleåfans och det är inte undra på då vi geografiskt sett ligger mitt mellan städerna.

Expressen besökte bl.a vår arbetsplats Smurfit Kappa och träffade tre supportrar från vardera lag och efter snack så spelades bordshockey med LHF- och Saikhockeyspelare på plan. Ett roligt påhitt som fotades och en av representanterna från tidningen sa att första målet skulle visa på vem som vinner finalen. Jag hoppas att det blir en sann profetia eftersom Matte som spelade med Luleålaget slog in första målet 🙂

Även inom familjer såsom våran egen så finns båda lagen representerade. Vi har som bekant två barn som brinner för Västerbottenslaget, två som inte bryr sig nämnvärt (även om snorpan ivrigt ropar ”heja luläää” vid väl valda tillfällen) och övriga fyra har Norrbottenslaget närmast hjärtat. Jag brukar skoja att Sally fått Luleå med modersmjölken och vi förser henne givetvis med saker från souvenirbutiken i form av kläder och ryggsäck men det skulle inte förvåna mig om hon blir totalt ointresserad av hockey i slutändan 😉 Trots att vi småterras och skojas inom familjen så är det viktigt att alla vet att man har ett eget val och att man är lika accepterad och älskad oavsett! Vi har även försett våra barn med lagmuggar som hänger på krokar på väggen så vi är inte trångsynta även om vi med stor sannolikhet hade öst på med mer saker om vi fick sponsra vårt lag 😉

Mannen jag delar mitt liv med är värsta tänkbara retstickan och drar sig inte för att kaxa överallt där han kommer åt (inte bara gällande hockey) och han får heta slevar tillbaka mot sig. Jag däremot håller en låg nivå och passar mig noga för att ge gliringar, pikar och kommentarer. Varför? Jo för att jag inte tål att få något tillbaka, jag blir många gånger uppriktigt sur eller rentav arg. När det kommer till idrott så är jag tyvärr humorbefriad, åtminstone när det rör lag som ligger mig varmt om hjärtat (Luleå vid hockey, Wibax/Öjebyn vid innebandy och Piteå vid fotboll) Beklagligt men sant! 🙁

Egentligen har jag inget emot spelskickliga Saik som lag men jag blir så anti pga vissa av deras fans. Dom som med dålig självinsikt påstår att (vi) Luleåsupportrar beter oss så illa, är så barnsliga och otrevliga- dom som uttalar sig så borde se sig i spegeln och lyssna på sina gelikar. Jag vet att många LHF-supportrar låter illa och beter sig likadant men ingen ska inbilla sig att det är annorlunda med många som håller på Saik. Ofta hör man inte det otrevliga som sägs och skrivs när det är åsikter man delar själv och jag tror att detta gör att man blir ”hemmablind” oavsett vilket lag man håller på. Jag säger inte att det otrevliga stämningsbidragandet gäller alla- långt därifrån, för dom flesta på ”vardera sidan” är högst normala trevliga hockeyintresserade individer men goda kålsupare finns i lika stor utsträckning bland båda supportersidorna! Man ska inte kasta sten i glashuset.

Många tycker att det är en drömfinal men för mig känns det ibland som att man kan lägga ett mar framför dröm för oavsett vilket lag som vinner så kommer det att bli jobbigt på jobbet, fb och i vardagen. Givetvis mår jag inte dåligt om Luleå drar det längsta strået och vinner för det bekommer mig inte på samma sätt men vinner Skellefteå så är det bara att logga ut från fb dom närmaste månaderna för annars lär mitt blodtryck spränga flera kärl. Trots att inte JAG delar ut gliringar eller retfulla kommentarer så lär jag drabbas ändå eftersom att det skrivs allmänt till alla ”drabbade”. På jobbet är det inte lika illa ändå, jag har övervägande Västerbottensanhängare på min avdelning och mitt skift men dom beter sig bra även om vi kan ha en retsam jargong ibland. Dom är aldrig otrevliga eller skrytsamma och då känns det okej även om vi (fasansfulla tanke) skulle förlora 🙂

Ibland önskade jag att jag var helt obrydd om hockeyn men nu är jag ju inte det. Att jag skulle hålla på något annat lag än Luleå finns inte heller på världskartan. Jag är född och uppvuxen (under mina första 11 år) i Luleå, den andra halvan av släkten som inte bosatt sig i Piteå bor kvar där så jag har starka rötter och känslor i den staden (med dess tillhörande lag) som många ogillar. Även om många tycker att Luleå-bor är ytliga, otrevliga och har lite storstadskomplex så har jag aldrig upplevt det så men… alla har rätt att känna och tycka vad dom vill oavsett vad jag känner och tycker 😉

Mitt hjärta vill (så mycket att det värker) att Luleå ska ta hem guldet men min hjärna tror att Skellefteå fixar sin tredje final och spelar hem den åtråvärda Le Mat-pokalen. Tråkigt men så känns det och jag hoppas innerligt att jag känner fel. Västerbottningarna blir en svår nöt att knäcka!!

KRAM ❤

4 reaktion på “Min stora kärlek…

Skriv gärna en kommentar