Jag vill inte påstå…

…att hårfärgen har nåt med saken att göra. Men….
Idag- under viss tidspress- så sprang jag runt som en dåre och letade min mobil. Den fanns ingenstans! Dom enda fickorna jag hade var på munkjackan men dom innehöll minsann ingen fån. Till slut provade jag ringa mitt mobilnummer från hemtelefonen. Voila- det durrade i vänstra puk-hållaren!! Ehh, jo ibland trycker jag ner mobilen i bh:n i brist på fickor och väska men observera- den är skyddad av ett fodral så den hålls ändå torr och fräsch 😉
Nå, jag skakade på huvudet åt mig själv och gick och satte mig i bilen för avfärd. När vi rullat några minuter så öppnar jag fodralet och kollar på displayen;
-”Ett missat samtal hemifrån! Har stora sonen vaknat ur sitt festivalrus”?! säger jag till min rattande man.
I samma stund som jag trycker återuppringning så kopplar hjärntrådarna ihop och jag lägger på igen. Hmm… Jo, det var ju jag själv som ringt min mobil hemifrån! Korkad!!

Var vi är på väg?! Drygt tjugo mil söderut, till bonusdotterns finalmatch i Umecupen! Allt för min älskade make och bonusdotter! ❤ Så ni ser, även om jag är sur, tjurig, missunnsam, egoistisk- you name it– så har jag en snäll sida oxå 🙂 Stugan finns kvar och nu när vi bara har Sally kvar hemma så passar det bra att åka ner och hejja fram tjejerna och ta hem bästmålisen!

ZzzZz

Ta hand om er!
KRAM

En reaktion på “Jag vill inte påstå…

  1. Anonymous

    Hej! Kanske du kan skylla på åldern 😉 Tilda måste ha blivit jätteglad när ni kom ner, synd bara att dom inte fick vinna, men att komma tvåa är inte fy skam ! Hälsa lillan och hoppas ni får det skönt där ni är:) kram/ Svärmor

    Svara

Skriv gärna en kommentar