månadsarkiv: juni 2012

En gardering…

…för att komma ut från gården räcker inte alltid! Bussen är parkerad inne på gården, lilla toyan ställde vi på kommunplätten mellan oss och grannarna. T.o.m med lillbilen är det lättare att komma sig iväg om man slipper knixa sig ut mellan rasskydden. Men vad hjälper det när fjärrvärme- killarna parkerar mitt i öppningen och vi blir general- inparkerade! 😉

Nåja, som tur är så ska vi inte iväg på något uppdrag än på några timmar.

I helgen invaderas stan av massor av folk från jordens alla hörn. Sveriges näst största fotbollsturnering, Piteå Summer Games, anordnas för 22 gången. Parallellt med fotbollen så är det även Kyrkmarknad i Öjebyn.
Lite info från PSG’s hemsida;

Sedan 1990 arrangeras Piteå Summer Games. Turneringen ägs av två lokala idrottsföreningar, Piteå IF och Öjeby IF. Första året deltog 169 lag från tre nationer.
Sedan dess har turneringen stadigt utvecklats. Vi är numera den näst största turneringen i Sverige, och tillhör de 10 största i världen.

Under årens lopp har Piteå haft celebert besök av lag från bl.a. Peru, Italien, Ryssland, Grekland, Armenien, USA, Brasilien, Taiwan, Guatemala, Estland, Lettland, Mexico, Argentina, Danmark, Norge, Finland, Ukraina, Chile, Spanien och Tyskland. Basen utgörs av svenska lag, från Kiruna i norr till Helsingborg i söder.

Alla matcher spelas på gräs eller 5:e generationens konstgräs. Vi erbjuder också nattmatcher, där vi spelar under den norrbottniska midnattssolen.
Piteå Summer Games engagerar större delen av förenings-Piteå. Nästan överallt finns det någon med anknytning till turneringen och som kanske gjort ett arbetspass i ett kök eller upplevt glädjen av invigningsparaden.
Piteå Summer Games genomförs med över 1650 ideellt arbetande funktionärer. Utan denna kraftsamling skulle inte turneringen fungera. Funktionärerna hämtas, förutom från de två ägarföreningarna, också från en mängd andra idrottsföreningar och organisationer.

En ökning av antal lag från 169 till dryga 790- det är inte illa pinkat! 🙂

Nackdelen med ett stort arrangemang i en hyfsat liten stad är att den rejält utökade folkmängden genererar kaos light lite här och var. Men inte undra på det! Det är ju nog spännande att som bilist ratta runt i en ny stad i normala fall och när det dessutom är hundratals andra bilister som är lika vilsna och ovana- jamen det säger ju sig självt! Det går långsammare efter vägarna, nån tvärsvänger vid rätt hittat vägskäl utan att hinna slå ut blinkers, nån gör en ufo-U-sväng och blockerar hela vägen när svängradien visst var sämre än väntat. Folk parkerar som arslen och köerna på stadens affärer blir avsevärt längre. Men vadå?! Vi vet ju om att det blir så här och gillar man det inte så har man ju vissa val. Ett; cykla dit du ska. Två; storhandla innan torsdag för att vara på den säkra sidan. Tre; ta en funderare på om du kan passa på att våldgästa nån go vän utanför kommunen, där du kan tillbringa helgen om du är ledig från jobb.

Eller så försöker man bara gilla läget och tänka positivt. Folk shoppar, campar, äter på restaurang och besöker lokala sevärdheter. Våra köpmän har gulddagar när varor i överflöd bärs ut genom butiksdörrarna, man stiftar nya bekantskaper med folk från när och fjärran och förutom alla roliga fotbollsmatcher och glada barn så får vi se på den pampiga invigningsparaden.

För två år sen hade vi tre spelare i familjen och logistiken var svår att få ihop. I år är det betydligt enklare då vi bara har bonusdottern på plan men då känns det helt plötsligt tråkigt. Det blir ju färre matcher att kolla på- för ska jag vara ärlig så är jag inte inbiten att jag parkerar mig i en brassestol i timmar med filt över axlarna, kaffetermos i handen och kollar på alla möjliga matcher. Det ska vara nån på plan som jag känner eller så ska det vara nåt extremlag som exempelvis brassar för att jag ska avsätta min tid 🙂

Efter ”våran” egen match vid lunchtid, cyklade vi upp på 5-mannaplanerna på Furu och kollade när min kusins äldsta son spelade. Dom hade ett riktigt bra spel. Många gånger så är 5-manna den mest underhållande spelformen! Planen är så liten och man kommer så nära spelet. Barnen har inte alltför bra kroppskontroll så armar och ben fladdrar omkring och lever sina egna liv 🙂 Alla följs åt som ett gäng gäss när dom jagar bollen förutom filosoferna som kollar in molnformationerna på himlen, pillar i grästuvorna på plan eller beundrar varandras flätor. Underbart!

Middag snart och sen soffhäng. Bonusdottern har sin andra match för dagen kl 22.15 i Öjebyn och nån måste ju ”offra sig” och stanna hemma eftersom skrutt förhoppningsvis sover vid det laget!

Alla ni läsare som har era barn eller andra kära som deltar i cupen- lycka till och ha en underbar helg! (och håll tumme och tå för att vi ska slippa alltför mycket regn!)
Nå, nu har jag pratat boll så det räcker.

KRAM

Det här….

….är min bästSvärfar!
Han bor på landet….
Dom har ett eget sätt att äta… so to speak…
Sally fick ta resterna som han inte orkade….
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
NÄE, jag bara skojas!!! Sorry för att min sjuka humor slog igenom!! 🙂

Det enda som stämmer är att han bor på landet och är min bästSvärfar, världens bästa svärfar vars DNA är uppbyggt av bus och med en personlighet bestående av värme, omtanke och humor 🙂
Vilken annan människa skulle peta in två strips i näsan, sittandes på en pizzeria?! Bara en med massor av tokig humor gör så- and I like it!

Och så uppmanar jag till skärpning! Även om jag är i en spam-liknande uppdateringsfas så kostar det inget att lämna nån kommentar! Det ger så mycket glädje och feedback åt mig 🙂 Kolla in sista inläggen och antal kommentarer- zero, null, nada… Ja, ni fattar. In och klanka på några tangenter nu! 😉

Min bus(s)iga man…

…riskerar att straffas snart…
En dag tidigare i veckan satt jag och Sally vid köksbordet. BästMatte drog ut lådor, öppnade skåpar och säger helt plötsligt till sin lilla dotter;

– ”vars är mamma?”
……..
– ”meeen…. vars är mamma?!”
Jag tittade på han, tänkte pucko, jag sitter ju här! och frågade vad han menade
– ”jag letar efter mamma” svarade han pillemariskt flinande.
I samma stund som han hittade ”mamma” så gick det upp en Luma för mig, han letade och hittade ett rivjärn….

Får man aga dom man älskar?! 😉 ❤

Nödlösningar…

…funkar bra ibland. Vi har en mysig hörntomt med i princip noll insyn vilket är skönt- även om vi inte har några problem med grannarna 🙂 Däremot är vegetationen inte alltid så bra. Bladverken i kombination med nära- vatten- läge gör att myggorna trivs rätt bra hos oss.

Frågan var hur vi skulle överleva midsommarafton utan att drabbas av blodbrist alternativt psykiska besvär pga myggsurr runt skallen?! Efter ett bra tips av vännen Tess så inhandlades fyra billiga spetslängder på Dollarstore samt lite spiraltråd med tillhörande krokar/ öglor.

Kanske inte snyggaste lösningen och absolut inte den mest effektiva men den duger tills vidare. Det kan ju inte bli sämre iaf… så resonerade jag 🙂
Fördelen är att jag slipper dessa när inglasningen är på plats…. om flera år… där kvällssolen lyser…. vid den flyttade altandörren;)
Som den observante ser på översta bilden så har vi bara en liten träpall som vi kliver ut på från altandörren men tanken är att det ska upp ett nytt golv hela vägen bak, och detta ska runda husknuten och gå ihop med det befintliga golvet på husets kortsida där vi har solaltanen- men allt detta har jag tjatat om förr så det ordar jag inte om nå mer… Ville bara inte skämmas ögonen ur mig för att det ser ut som det gör 😉

Stora sucken kom midsommardagen när jag satt på altanen och slängde ett öga ner på en av dom fladdrande gardinerna… Men vad i?!…. Äcklo!!

Nån mindre nogräknad person har uppenbarligen varit lat och inte orkat röra på påkarna- en av kvällens prillor sprättades ut ur munnen och landade uppenbarligen mjukt i min myggardin. Två decimeter från altangolvets kant återfanns ytterligare några feta prillor jäsandes i gräset och jag kan bli så sur! Visst, egentligen en petitess om man ser till den trevliga kvällen med glada människor men ändå! Även om man är full så kan man väl vingla iväg till skogsbrynet och dumpa sin barlast, det går ju ypperligt bra vid blåstömning…. Nu syftar jag på manlig blåstömning (vi kvinnor nyttjar oftast toan inne) då jag med 99% säkerhet vet att ingen av våra kvinnliga gäster snusade tumstora lössnus-prillor.
Vem snusaren är vet jag inte och det spelar egentligen ingen större roll men jag hoppas att jag slipper trampa i snusprillor på min gräsmatta i fortsättningen.

Ska vi fortsätta på kladdtema fast av trevligare slag så hittade jag mina nya hårsnoddar på ett väldigt udda ställe idag 😉

Nice! Hade jag inte sett det så hade jag haft en gratisomgång med bananluktande inpackning i håret vid nästa uppsättning 🙂

Grundmålat träd på tork! Nu när jag ser det i vit färg så ser det inte så dumt ut men jag håller fast vid min grundtanke, det ska bli högblankt svart 🙂

På tal om nåt helt annat… Har ni provat läsa denna blogg? Det är Katrin Zytomierskas blogg. En människa med många åsikter och en person som älskar att provocera och utmana sina medmänniskor. I mitt tycke fyller hon sin blogg med både vettiga och mindre vettiga saker men det är några saker jag inte kan förstå. HUR kan hon ha sitt kommentarsfält öppet för allmänheten utan att godkänna innan publicering? HUR kan så många hatiska, elaka människor yttra sig så fruktansvärt illa?! VARFÖR läser dom ens hennes blogg om hon är så vidrig, äcklig, genomkorkad, usel mamma? HUR kan folk angripa hennes lilla son och kalla han ful, odräglig och dum?
Och framför allt- VARFÖR kan jag inte hålla mig från att läsa dessa kommentarer?! Jag gillar hennes provokationer och även om jag inte håller med henne i mångt och mycket så vill jag ändå läsa om allt som händer i hennes liv. Tyvärr slinker jag oftast in på kommentarerna likt en tvångstänkare och när jag lämnar bloggen så mår jag skit! Tänk så lätt det är att vara genomrutten när man kan gömma sig anonymt i cybervärlden. Egentligen ska man tänka som så att det jag sätter ner i skrift ska jag oxå kunna säga öga mot öga och stå för det! Detta gäller inte många av dom som inte har bättre att göra i sina liv än att mosa ner en annan människa i myllan.
Jag är då glad att mina läsare- DU/NI- inte är elaka här inne trots att allt som skrivs, tycks och tänks av mig inte är guldglimrande och hallonbåtsluktande❤

Nåja, nu har jag bladdrat klart för den här gången. Två piller, ett glas kall lemonad (visst låter det godare med lemonad än saft?! *ler*) och lite vila den onda kroppen står på tur nu.

Och du- nu har jag lagt in en knapp med Bloglovin där du kan klicka om du vill följa mina uppdateringar. Jag blir superglad om du dessutom klickar in dig som följare i sidebaren, nästan längst ner på högersidan. DO SO! 🙂

Ta hand om er och var snälla med varandra!!
KRAM