Nu har jag stiftat bekantskap med….

… både BB- och förlossningsavdelningen. Detta var inget planerat men nu i efterhand kan jag se ”nyttan” med mitt besök där. Allt började i måndags då jag efter en orolig natt med illamående huvudvärk och frossa/ svettningar fick utesluta min sista arbetsdag och istället besöka spec.mödra (som vi tack och lov har kvar än på stadens sjukhus). Under nattens vakna timmar hade jag nämligen läst att mina nyss upprabblade symptom, tillsammans med min svullnad och mitt sporadiska dubbelseende, kunde vara tecken på havandeskapsförgiftning. Detta gjorde att jag fick komma in för en CTG-kurva och kontroll av blodtryck, urin och avlämning av några rör blod. Värdena var skapliga men då ingen läkare hade tid att utröna vad som orsakade mina besvär, ringde barnmorskan till förlossningen i Sunderbyn och dom ville ha in mig för vidare koll. Hmm… lite skärrad återvände jag hem och vi fick med gemensamma krafter mobilisera hem och barn innan vi kunde åka. Stora sonen lagade middag, mitt ex levererade hem mina barn så vi slapp fixa hämtning hos han, Matte ordnade så att bonusdottern fick lifta hem med en lagkompis från bandyträningen och mamsen kom hit och fixade undan efter middagen samt nattade barn. Vi var inställda på hemfärd samma kväll så inte ens en tandborsten fick följa med.

Väl på plats fick vi köra ny kurva i intagningsrummet där första undersökningen inför förlossning ska ske och därefter fick vi träffa en läkare som gjorde en ultraljuds-undersökning. Liten hade gott om fostervatten, näringen i navelsträngen såg bra ut och det var sparkar och rörelser som hela tiden 🙂 Bebban viktuppskattades till ca 2300 kg ”tung” *ler* så det är fortfarande bara en liten sparv som bor därinne men eftersom huvudet sjunkit så väldigt långt ner i bäckenet var det svårt att få riktigt tillförlitliga mått. Då mina prover fortfarande visade sig vara rätt bra men läkaren kände oro för symptomen, fick jag beskedet att dom ville behålla mig på BB för observation. DÅ höll hormonstinna jag på att bryta ihop! Dels hade jag inga pinaler med mig men sen hade jag blivit lovad lyxtid i makens sällskap med nötkräm, massage och ”Solsidan” på datorn! Åhh så vemodigt det var när jag blev lämnad kvar ensam av en man som hängde med huvudet lika mkt som jag! Visserligen kom jag till framdukat kvällsfika och jag fick dela ett fint rum med en annan tjej som oxå hade bebis kvar i magen men det vore ljug om jag sa att det kändes bra att vara kvar. Fick en flashback från när äldsta sonen skulle komma till världen för då upptäcktes samma åkomma men i v 37 och då låg jag inne på BB i 10 långa dagar innan igångsättning och såg mammor komma, föda och åka hem. Jag vet att det är ett gnälligt I-landsproblem men för mig kändes det ändå urkigt!

Nåväl, under natten och i arla morgonstund togs blodtryck, blodprover och urinen samlades in. Innan frukost var det obligatorisk vägning och sen väntade en ny ctg-kurva. Den sista kurvan fick jag göra i en förlossningssal och det var väl oxå bra för det såg inte alls ut som jag hade förväntat mig. Rummet var betydligt mindre än dom som vår förlossning i stan hade på den tid det begav sig och då vi hade kvar vår fina avdelning. Att man sen ligger och bresar isär benen rakt mot dörren in i rummet gjorde ju inte känslan av trygghet och bekvämlighet större precis!

Efter krav från läkaren om att jag skulle boka in en tid på specmödra i stan senast fredag (imorn) fick jag åka hem och vilken glädje det var *S* Barnmorskorna vinkade adjö och hojtade ”vi ses om några veckor” och förmanade mig att ligga i soffan minst tre veckor så jag inte skulle riskera för förtidig förlossning. Så- här ligger jag i soffhörnet med datorn i knät 😉

Mina två havande vänner som jag berättat om har krympt till en i antal (vad jag vet just nu) Den blivande fyrabarnsmamman är nu det, hon nedkom med en underbart söt tjej samma dag som Matte fyllde år och vi hade bröllopsdag! Allt hade gått bra och jag avundas henne, dels för att hon gjort bort förlossningen och dels för att dom fått träffa den lilla som bodde i bebis-boet 🙂 Den blivande tvåbarnsmamman är fortfarande i väntans tider även om hon gått över fyra dagar- åhhh denna väntan! Visserligen kan det bara smälla till eftersom kroppen börjat signalera att liten snart är i antågande men man vet aldrig säkert med sånt. Jag tänker mkt på henne iaf och varje gång vi pratas vid och hon berättar hur det känns och hur hon mår så får jag sammandragningar då jag inser hur nära målsnöret dom egentligen är *s*
Sen tror jag att jag nämnt tidigare att jag har två kvinnliga kollegor som oxå går i väntans tider men dom ligger inte i tid för ”kläckning” än 😉
Den ena är beräknad två veckor efter oss och den andra ska ha i juni tror jag, och det känns skitkul!

För snart två helger sedan firade vi min bästa vän, älskare, livskamrat och klippa- Mattias! Han fyllde 37 bast och detta kort knåpade jag ihop åt han;

Insidan;

Igår var det så stora dotterns tur att fylla tonåring! Denna underbara stora, lilla tjej ska få ha ett eget firande med vänner när tvättis och hennes rumsbyte är klara så hon fick nöja sig med ett lugnt firande med familj och far- och morföräldrar. Jag är väldigt imponerad av min moster G som alltid kommer ihåg att ringa och gratta- det glädjer mig, maken och barnen! Det finns närmare släkt och vänner som inte kommer förbi el ringer när det firas födelsedagar men det där är så olika, vissa är bara såna som lägger mer vikt på att komma ihåg bemärkelsedagar. Nu är hon iaf 13 år och nu blir det inhandling av div. hästprylar. Ridspö och olika borstar fick hon hos sin pappa men på önskelistan står saker som ridbyxor och annat som är svårt att köpa utan hennes medverkan och eftersom fler än vi känner likadant, så har penninginnehavet växt till sig efter gårdagen *ler*

Nu är det dax för en powernap innan barnen kommer hem.
Sköt om er mina vänner och på återseende!

11 tankar kring ”Nu har jag stiftat bekantskap med….

  1. Syster

    Skönt att det gick bra i sunderbyn, bebis bör nog växa till sig lite till innan h*n kommer ut!
    Tur att man är i ett läge under förlossningen att man inte tänker på att man ligger med benen isär mitt i dörröppningen. 😉

    Hoppas det funkar för Sofia att börja med hästar och att det håller i längden, med tanke på allergin i eran familj.

    Svara
  2. Maggan

    …det är INTE ett i-landsproblem!
    Du får känna precis som du gör utan att behöva ursäkta dig.
    Jag tycker det är så spännande att följa er nu. Själv är jag nog skendräktig sedan jag började på barnmorskeutbildningen. Du vet, man lever i en bubbla av bebisar och mammor med sprickfärdiga magar. Fast jag är ”färdig” med kläckningar för egen del är det ju inte desto mindre lyxigt att ha förmånen att dela lyckan med andra.

    Sköt om dig!

    Kram Maggan

    Svara
  3. Evas Pyssel

    Oj så det kan bli . Var nu riktigt rädd om dig…ligg i soffan och dirigera familjen vad som ska göras. Sista månaden är ju så viktig att bebisen är kvar i magen. Vilket vackert kort du har gjort. Kram till dig söderifrån ! // Eva

    Svara
  4. Anna

    Men du, tur att du är hemma hos dina kära nu igen! Soffan din är skön, å där skall du tillbringa din tid nu, med bebben kvar i magen- ett tag till iaf!!! Det är nog bra på Sunderbyn också ska du se, det bästa med det stället är att expert hjälpen finns runt hörnet!!

    Må så gott i din hörna av soffan, så SYNS och HÖRS vi…(skäms nå enormt att vardagsstressen tar kål på en-så man inte hinner ses, helgerna går åt till att ta igen sig)…DET ÄR ETT LÖFTE!!!

    kram// Anna

    Svara
  5. Monika

    Hej !!!

    Vad bra att du fick stanna kvar och dom hade dej på koll…Även om det känns jobbigt.Lilla knytet ska ju inte ut än…Så ligga du på soffan o gotta dej…inte mer rätt att M tar hand om dej…det är ju han som satt dej i denna situation =)Fast det är ju klart du var ju också med på ett hörn 😉

    Kram M

    Svara
  6. helletruckdriver

    jag måste bara skriva,full av skratt att jag läste…nu ska jag ta en powerwalk?!?! Är du inte klok tänkte jag men såg sen att det var en power nap! Skönt! Kram på er å tack för den fina presenten!

    Svara
  7. Petra/Paradise

    Jag läste samma som Helletruckdriver! *haha*
    ”Powerwalk” *haahaha*

    Låter som du inte är helt sysslolös iallafall 😉
    När det är så nära en förlossning brukar det bli en hel del besök lite var stans.

    Jag avundar dig som ”orkar” börja om från början igen, när du redan har vuxna barn.
    Jag kan känna bekvämligheten redan nu när Loke börjar närma sig 3! 😉

    Och vad rolig du är förresten!! TAck för dina ord inne hos mej! *haha* 😉
    FÖrstod precis vad du menade!

    MÅ gott å ta nu å slappa ordentligt i soffan de sista veckorna!

    KRAMAR Petra

    Svara
  8. Sara

    Då har vi legat på samma rum, de oförlöstas rum! Jag hade turen att träffa en jätte go tjej som jag delade rummet med som jag nu är vän med! Skönt att du fick åka hem o ligg still så bebben stannar så länge som möjligt.

    kram

    Svara
  9. Tord

    Synd ni bor så långt bort, för hästprylar köpte vi några till dottern på Ekö-hallen i Borås. Visserligen hade dom inte allt och inte rätt sort eller storlek. Kanske inte bästa kvalisorten heller men till en växande tonåring så känns det lite galet att betala hutlösa priser för något som bara kan användas i max ett år. Men det vi köpte var prisvärt och bra mycket under vanliga priser.

    Antar att hyllan är maffig nu och får plats med hela gröttalltiken o inte bara kaffekoppen.

    Ha D Gött o må väl

    Svara

Skriv gärna en kommentar