Får jag lov att presentera…..

… vår lilla sessa 🙂

UL-bilder blir aldrig superbra men jag bjussar på tre st ändå, om inte annat för er som inte kan kika förbi och se bilderna live *ler*

Här ligger hon och gapar med hakan mot bröstkorgen 🙂
Snacka om vig! (måste vara mamma-genen *s*)

Vänder bort ansiktet, vill inte vara med!

Pappas favvobild! Ser ut som att hon asgarvar 🙂

Som vanligt så är ju inget hugget i sten, hux flux kommer det ut en minimänniska med två kulor och en snorre men barnmorskan hittade inga bihang mellan mini´s ben och efter hennes kvalificerade gissning är vi nu inställda på en liten dotter 🙂 Skulle det visa sig vara fel så är det inte värre än att vi får ställa om oss och börja säga ”han” eller Sigge i stället för ”hon”- världsliga ting *ler* Vi kommer inte att rusa iväg och köpa rosa tapeter eller en rosa uppsättning i babygarderoben.

Jag var rätt darrig på benen när vi kom på specmödra imorse… Hade lätt ångest över att ngt skulle vara fel för detta var vår första koll (förutom hjärtljuden för två veckor sedan)
Rätt eller inte, vi valde bort möjligheten att göra ett fostervattensprov i v15 eftersom vi diskuterat fram och tillbaka om vi tyckte att en koll av tre kromosompar kunde överväga den lilla missfallsrisk som provet innebär. Som ni förstår kom vi fram till att även om ett barn med DS (downs syndrom) skulle förändra livet på mer än ett sätt så var det ingen anledning för oss att välja abort- är jag inte beredd att ta den utvägen så tycker jag att jag kan vara utan det testet. Ett barn med DS kräver sitt, visst är det så, men jag tror man får så otroligt mkt tillbaka och ett barn med den diagnosen kan få ett riktigt fint liv- så för mig var det alltså inget skäl till en abort (Kika in hos min vän Anna så får ni se en underbar kille med lika underbar familj!) Däremot var jag nervös att vårt lilla knytte skulle vara grovt missbildat på något sätt ex att ena hjärnhalvan el liknande skulle saknas och då hade vi faktiskt fått ta det hårda slaget som en abort innebär för det barnet skulle knappast ha någon livskvalitet.

Jag gissar att mina tankar och åsikter väcker reaktioner och alla är vi olika. Det jag skrivit ner är våra tankar som kändes rätt för oss, om någon annan resonerar annorlunda så är det ju helt okej 🙂 Jag vill bara inte bli dömd för vad vi känner och tycker.

Nåväl, det fanns två hjärnhalvor, två armar, två ben och allt annat såg oxå ut att vara helt okej *pust* Hon gapade hela tiden och jag tyckte att det såg ut som en blivande sångfågel men fick förklarat för mig att hon drack fostervatten. Detta är normalt men jag har aldrig sett det med mina övriga tre barn. Sedan flaxade hon med armar och ben, sparkade irriterat när ”UL-staven” tryckte på magen och kröp in i ett ”hörn” för att gömma sig så morskan fick buffa på magen för att reta fram henne *s* Rätt fränt att se samtidigt som jag hade förmånen att känna rörelserna 🙂
Nytt datum för förlossning blev 7 mars, så vi fick en dag längre än beräknat- klart överkomligt *S*

Men…. tror ni inte jag lyckades klanta till det ordentligt när vi kom hem?! Jag har varit så arg på mig själv! Jag scannade in alla fyra bilder som vi köpt på las och efter det skulle jag- smarta jag- laminera bilderna för att på så sätt göra dom mer åldersbeständiga. Vad händer?! Jo, ut från maskinen kommer två svarta bilder! Fatta paniken!! Visserligen var jag glad att jag hade scannat dom innan men ändå! Ringde på las och erkände skamset vad jag hade gjort och frågade om dom möjligtvis hade kvar bilder i systemet så att man kunde få tag på nya. Underbara sköterskan ringde upp och hade gjort iordning ett kuvert åt oss som hon skulle skicka, kanske inte med just samma bilder som jag förstört men det var åtminstone bilder på vår lilla tjej! Då var den dagen räddad!
Den här fadäsen beror inte på att jag är blond el grönögd *S* Sköterskan sa att vi var i gott sällskap, det är tydligen många fler än jag som tyckt sig vara smart och gjort samma sak med samma förödande konsekvens. Nu var det ev på gång att dom skulle skriva in en liten blänkare på kallelsen som folk får hem inför ett UL- klokt!

En liten, men ack så viktig upplysning; Vi har kommit på andra tankar när det gäller namn! Siri är nog inte aktuellt längre (även om pappan i familjen tycker att det är allra högst aktuellt *S*) Vi har två andra namn som vi väger mellan, för på något underligt sätt så känns det mer ”rätt” men jag återkommer med det när vi, i första hand jag och Matte, är överens och sen när barnen fått tycka till *ler*

Och vet ni vad… jösses vad jag scrappar! Jag har fått till hela fyra kort på nolltid och två har jag inte ens lagt på lådan än så dom får ni inte se förrän längre fram men här kommer två kort som jag gjort ”bara för att”, dvs ingen speciell mottagare finns än så länge 😉 Kanske jag äntligen kan bygga upp min kort-buffert!

Nu ska jag vila inför mitt nattpass, är hostig och känner mig småhängig än men… man ska inte känna efter så mkt, nu har jag fått vara hemma och vårda bonusdottern två dagar så jag ska nog palla med två nätter innan jag blir ledig tio dagar *ler stort*

Ha det gott och sköt om er!

9 reaktion på “Får jag lov att presentera…..

  1. Tord

    Tycker ni gör helt rätt! Bry er inte ett skvatt om vad andra tycker eller tänker. Det som känns helt rätt för er båda är oxå det rätta.
    Att inte ta ett prov och därmed något ökad risk för missfall är lika rätt det, man skall vara rädd om det man har och något så värdefullt vill man vara extra försiktig med.
    Som vanligt kommenterar jag inte dína häftigt snygga kort av den enkla anledningen att jag är sotis som sällan får några sådana skapelser.
    Ha de Gött!

    Svara
  2. Evas Pyssel

    Vilken underbar berättelse från dig och vilka bilder !! Tekniken har verkligen gått framåt. Numera ser man ju faktiskt en riktig baby.Tur att du fick nya bilder.Du är så klok….det är ju alltid riskigt med graviditeter och sådana prover. Men jag kan intyga att även barn med DS klarar sig bra. Det finns så mycket hjälp och stöttning att få idag . Jag har haft en DS i en av mina klasser.Det blir säkert en fantastisk liten ”sessa” ni får. Och härliga kort har du gjort…..med mitt favoritalfabet. Var rädd om dig !! Kram Eva

    Svara
  3. Anonymous

    Jag tyckte mer att hon såg ut att likna faster med sina akrobatövningar. Inte Siri? Det namnet har jag ju lärt både Vilma och Adam nu….nåja. Meddela när nytt namn kommer så jag hinner träna med dom innan hon tittar ut. 🙂
    Kram

    Svara
  4. Tess

    Så fiiiiiiiiina bilderna var!!! 😀 Och vilken HIMLA tur att de kunde fixa nya. Jag hade oxå fått tok-ångest om de kom ut svarta, tur dock att du scannade dem innan, hihi. Men nu löste det sig ju dock så det var ju då inga problem. <3 Ser jag fel eller ligger hon med helt utsträckta ben på första bilden? Frääääänt i så fall!! 😀 Blir nog en liten yoga-tjej ska du se! 😛 Stoooor kram!

    Svara
  5. Anonymous

    Vilken tur att det ordnade sig med bilderna, skönt! Riktigt bra blev dom också tycker jag! Skall försöka komma förbi på lördag, var så länge sen. Min nacke är fortfarande helt paj men jag har lindat en stor halsduk om den och hoppas den snart är bra.
    Sköt om dig. Kram Mia

    Svara
  6. Anna

    Så MYSIGT få se bilder =)))
    Är så avis så 😉

    Tack för länken till mig och dina fina ord.
    Som mamma till ett barn med Downs syndrom, så tycker jag att ni gjorde alldes rätt. Visst, som du säger, visst kräver det lite mer att ha ett barn med DS, men det som det ger tillbaka till oss i form av glädje,värme,inspiration och en mer innehållsrik vardag, skulle jag aldrig vilja byta bort idag.

    Vad kul med en liten tösabit. Hoppas du nu får må bara bra resten och njuuuut av din goa mage !!

    Många kramar Anna/ Max mamma

    Svara
  7. Anonymous

    Ååå, laminerat bilderna har jag också gjort :/ Jag grät när jag insåg mitt misstag. Var så lycklig över bilderna på Moa och ville inte att dom skulle förstöras när alla skulle kika på dom.Fick åka tillbaka och ta nya bilder vilket också var bra, men inte samma sak.
    Lycka till med graviditeten! Kram!
    /Marina

    Svara

Skriv gärna en kommentar