… att vara arbetssökande! Det är lätt att få för sig att tiden ska stanna av eller åtminstone gå mer sakta så att man ska hinna dubbelt så mkt som normalt. Men så är det inte! Nu har vi haft vår barnvecka så jag har kommit upp i ”normal” tid och jag och Matte har hjälpts åt med barnens morgonbestyr samt turats om att agera skolskjuts. Till veckan gissar jag att det blir aningens längre kuddkramning på morgonkvisten och det stora huvudskälet är- Matte 🙂 Han ska jobba natt och då är jag solo efter kl nio på kvällen och det är då MIN pigga, kreativa tid börjar och jag kommer med stor säkerhet att hamna i scraphörnan i x antal timmar. Sedan kommer ju den underbara mannen hem ca 06.00 och kryper ner i ”sked-läge” bakom mig och då sover jag ännu bättre än vanligt 🙂 Det gäller att njuta då man kan!

Vi har haft en fotbollsdag idag men det blev mindre intensivt än jag befarade. Två av tre av familjens fotbollsspelare är snuviga så mamma har gett dom spelförbud. Vi åkte ut till Öjebyn för att se vår 00-tjej prova spela kommande års 7-manna och det såg riktigt bra ut 🙂 Det är nästan så att 00-orna är för stora för 5-mannaplan, dom får inte riktigt det sväng- och benutrymme som dom börjar behöva. Kul hade dom och det blev blandade slutresultat på matcherna, förluster och vinster!

Mitt pensionskort satte en sten i rullning 🙂 Det blev uppskattat och har lett till beställningar så jag gnuggar händerna och donar i värsta skapar-andan. Gissar att jag måste sätta av åtminstone två timmar/ dag till veckan för hemmet, för annars kommer jag att glömma tid och rum och bara pyssla! (inte helt normalt, nej- men jag har aldrig framhållit mig som normal heller *s*)

Här kommer en tjuvkik på ett egenhändigt ritat husvagn som ska på ett kort som är under konstruktion just nu 😉

Fingret ser riktigt bra ut nu, det är bara lite mer skinn som behövs så är ordningen återställd. Jag har inte mkt kvar av min penicillinkur – tack och lov- för min mage pajar snart ihop!!

Återkommer senare, just nu ska jag gosa med barnen innan dom lämnar detta hem för denna gång. Dessutom ska en huvudvärkstablett eller två slinka ner i strupen, trycket i luften tar kål på mig med hjälp av en blixtrande skallebang!!

Sköt om er alla mina läsare!!

… men hemma bäst! Oj, vad skönt det är att komma hem- till våra saker, våra lukter och… våra bananflugor *urk* Det är med stor sannolikhet någon av våra kottar som slängt bananskal eller äppelskrutt i toalettsophinken (en kvalificerad gissning för detta har hänt förr) -och då kan man ju undra; VAD gör ett bananskal överhuvudtaget på toan?! Någon som käkar banan medan dom skiter?!?!Ja, det man inte förstår får man lämna. Men ännu än gång ska vi ha familjeråd vid köksbordet och ha ett samtal om vad som lämpar sig bra och mindre bra.

Hur som- det var invasion av röda, feta, äckliga flugor då vi kom hem- och främst då i stora toan på nedreplanet i huset. Nicke och Mia kom förbi och käkade ”dagen-efter-mat” dvs pizza, med oss och då gjorde Nicke några ”flug-cocktails” med äppelcidervinäger, vatten och diskmedel. Dessa är utspridda på några ställen och jag säger då det- vi skulle kunna bli begravningsentreprenörer för dom små äcklen fullkomligt stordrunknar i sin gamiga iver att komma ner i den illaluktande men ack så lockande sörjan. Nu har vi inte så många flugor kvar men det får fortsätta lukta vinäger lite varstans för jag ska ha bort alla!!

Annars är det som sagt skönt att komma hem. Vi har packat upp, det körs tvättmaskiner och Matte har renbäddat åt kidsen. Varför gör inte jag det då?! Jo, jag har en ypperligt god anledning till att undvika att röra i något. Jag har nämligen fått- håll i er- svinkoppor!!!! Lite svinäckligt kan jag upplysa om. Detta är något jag aldrig någonsin har varit i närheten av förrän nu. Det började sent förra lördagkväll då Matte upptäckte att vår 7-åring hade två stora knölar med intorkat klegg i hårbotten. Efter tvätt var jag där och botaniserade för att få loss håret och se om det var något insektsbett el liknande. Matte ringde t.o.m sjukvården för att få tips på behandling. Söndagen kom och barnen åkte vidare till deras andra hem och måndag fick vi samtalet- han hade varit hos läkare pga fler sår (på näsa och fingertopp) och domen blev att han hade svinkoppor.

Onsdag var jag på företagshälsovården på jobbet för att få ett vätskande litet sår omlagt- det är ju inte bästa miljön för att ha sår på händerna. Och inte ska ni tro att jag för ett ögonblick tänkte på några svinkoppor då, det var ju bara ett vanligt sår *skakar på huvudet* Torsdag var såret ännu värre och jag gick tillbaka dit. Läkaren skrev ut penicillin och sköterskan la ett våtförband eftersom dom trodde att jag hade en infektion. Med facit i hand så har vi själva ställt diagnos här hemma, jag ska tillbaka till företags imorn men redan nu har jag börjat med penicillinet (samma sort som 7-åringen äter) för såret äter sig fram på fingret så nu har jag ett stort, öppet sår på fingertoppen som bara blir större och större *ryser* Jag har varit på apoteket och hämtat ut penicillinet idag och då köpte jag en bakteriedödande salva som jag nyss provade smörja på innan jag la på en kompress- men oj vad det sved!!! Jag ska erkänna att tårarna rann då jag smörjde- inte är man så kaxig alla gånger.

Skulle inte förvåna mig om jag ska dra på mig hårlus oxå för första gången nu när skolorna har börjat om *suckar*

Jobbet då? Ja, som det ser ut nu så ska jag på AF imorn och stifta bekantskap med dom. Att jag kommer att börja om inom en snar framtid är som skrivet i sten för det finns INGA vikarier kvar så läget är förtvivlat för dom ordinarie som inte kan vara lediga eller sjuka. Men men… en liten ledighet nu när höstmörkret börjar lägga sig sitter inte så himla fel om jag ska vara ärlig 🙂

Hör att vår traktorförare just kommit så jag ska ner och kika på hans arbete. Vi håller på att göra om infarten på gården och denna man är både rapp och skitduktig enligt maken. Ska lägga ut före- och efterbilder då allt är klart men det dröjer nån vecka, det är en hel del att göra först!

Träffade duktiga Karro idag och det är alltid lika kul att träffa andra scrappare ”live”. Sedan har jag tänkt samla ihop några andra hemmafisar och mysa och pyssla i veckan med lite ditt och datt, bl.a har jag ett pensionskort som ska vara klart till onsdag då maken och hans skiftlag ska ut och fira av sin forna arbetskollega. Bild kommer senare i veckan 🙂

Kikar runt på era bloggar senare ikväll. Sköt om er mina vänner!

… på 26-årsdagen!! (eller var det 36?!?!) Skit samma, åldern är ju bara en siffra och man är inte äldre än man gör sig- så det så *s*